De tusen nålstickens död

Nyligen delade Stiftelsen Pharos ut Årets Ljusfyr till Organisation Mot Mobbing som hjälper utsatta för vuxenmobbing att överleva, bevaka sina rättigheter och återfå livslusten. Alla utsatta har inte haft turen att få det stödet. C:a 450 000 människor drabbas varje år och 25 000 får hälsoproblem p g a vuxenmobbing. Många blir knäckta för livet, dör i förtid eller tar sina liv. Ändå är det inte lätt att nå ut i media eller få igenom lagändringar som gör skillnad, om det inte handlar om sexuella övergrepp eller våldsamheter, trots att mindre spektakulära former av mobbing kan vara lika förödande för den som drabbas. Därför kommer Stifelsen Pharos fortsätta uppmärksamma detta problem i en serie inlägg på bloggen. Här är ett första gästinlägg från en professor i folkhälsovetenskap.  

Vuxenmobbing förstör liv

De tusen nålstickens död

Av Gunnar Johansson, Professor i Folkhälsovetenskap

Hur kommer det sig att det blir så stor skillnad i upprördhet och uppmärksamhet mellan en terrorattack, såsom den på Drottninggatan den 7 april 2017, och vuxenmobbning, trots att det förmodligen är 20–40 gånger så många som i Sverige dör på grund av vuxenmobbning jämfört med terrorattacker? Om varje människoliv vore lika mycket värt borde vi bli minst lika upprörda över vuxenmobbning, men så är det ju inte, om man ser till reaktion, uppmärksamhet och åtgärder.

Att jämföra terrorattentatet på Drottninggatan med död på grund av trakasserier på arbetsplatsen är också intressant på grund av att mycket är rakt motsatt när det gäller orsaker och efterförlopp. På Drottninggatan var det en person som dödade och skadade många. Det gick fort. Det handlade om cirka en minut. I efterförloppet blev det en rättegång där man noga gick igenom vad som hade hänt. Det blev en enormt stor uppmärksamhet i media.

När det gäller trakasserier på arbetsplatsen är det en process där det ofta är en utsatt person och många som utsätter denna person. Det är ibland svårt att avgöra vilka som utsätter personen och därmed vilka som är orsak till dödsfallet eller sjukdomen. Det så kallade ”Krokomsfallet” som beskrivits i två rättegångar (vilket är sällsynt), i flera böcker och i media, är ett bra exempel på detta.

Trakasserier på arbetsplatsen är också en utdragen process, som ibland tar flera år, där en person bryts ner gradvis och inte plötsligt. I efterförloppet syns det sällan i media (där Krokomsfallet återigen är undantaget som bekräftar regeln). Det talas sällan om detta. Alltså, det mesta är tvärtom när man jämför en terrorattack med trakasserier på arbetsplatsen.

Kan det vara så att det finns mord utan mördare? Rättegången i Krokomsfallet belyser detta. I första instansen, tingsrätten, fälldes arbetsgivaren, men vid överklagandet i nästa instans, hovrätten, så friades arbetsgivaren. I första instansen såg man på hela processen. I nästa instans såg man varje förseelse för sig. Alltså, i första fallet lade man ihop alla nålstick, men i nästa instans analyserade man varje nålstick för sig. Man kunde i det senare fallet inte finna något enskilt nålstick som var dödande. Det blir alltså de tusen nålstickens död där ingen är skyldig. Ingen har utdelat nålsticket som är dödande.

Jag vill absolut inte förminska det som hände på Drottninggatan. Det var fruktansvärt! Däremot vill jag uppmärksamma den nästan osynliga död som förekommer vecka ut och vecka in, år ut och år in, utan att väl kända åtgärder sätts in för att förhindra dessa dödsfall. Vill vi mena allvar med suicidprevention i detta land så måste vi ta tag i orsakerna till dessa dödsfall. Vi måste tala med de drabbade (de som ännu lever) och inte enbart om de drabbade. En dialog är nödvändig. Vi kan rädda liv ifall vi talar med varandra och sätter in de åtgärder som vi redan vet fungerar. Låt oss starta! Vi kan rädda liv nu.

Nedan belyses skillnaderna mellan terrorattacker och vuxenmobbning i tabellform.

Terrorattack Vuxenmobbning
Stor medial uppmärksamhet. Det är lätt att åskådliggöra medialt. Det blir skakande bilder. Det är blod och lemlästade människor. Liten medial uppmärksamhet. Det är svårt att åskådliggöra medialt. Det syns sällan på en bild.
Det är svart eller vitt. Det är tydliga förövare och tydliga offer. Det är en gråskala. Det är speciellt oklart vilka förövarna är och hur mycket eller lite de varit delaktig i trakasserierna.
Makten blir hotad och sätter in stora resurser såsom ett stort polisuppbåd. Politiker och andra makthavare uttalar sig i media. Det är makten som hotar. Makten utövas mot ett offer som är maktlös. Trakasserierna kan utövas inom lagens ramar och offret kan inte göra någonting åt det.
Tidsprocessen för händelsen är kort. Det kan röra sig om sekunder eller minuter. Tidsprocessen för händelsen är lång. Det kan röra sig om flera år. Det är en utdragen process med ofta många ”små nålstick”, som kan vara svårtolkade, såsom blickar, undvikanden, hotfullhet, sårande ord osv.
Lagar kan ändras och skärpas relativt snabbt. Det blir direkt en diskussion om vad som kan göras för att förhindra framtida terrorattacker. Det är trögt och mycket svårt att ändra lagar. Det är inte lätt att få igång en diskussion om lagändringar.
Det är lätt att förstå vad som hänt. Det är uppenbart att människor skadas eller dör om man t ex kör på dem med en lastbil. Det är svårt att förstå vad som hänt. Det är ibland väldigt subtilt, med många olika tolkningsvarianter av olika personer om vad som hänt.
Det är ett synligt våld. Det är lätt att se. Bilden är ofta tydlig liksom händelseförloppet. Det är ett osynligt våld. Det är lätt att titta åt ett annat håll när det pågår.

 

Comments 4

  • Visst kan lagstiftningen förtydligas, men det viktigaste är att tala för att åklagarna ska åtala i enlighet med den lagstiftning vi redan har. De har ju bara försökt en gång!

    • Det finns ingen återvändo längre. Det måste tillsättas en klar och tydlig lag emot vuxenmobbning och skolmobbning, trakasserier, förtalskampanjer, psykiska brott, social utstötning och exkludering av en medborgare i Sverige! Ingen är dömd och straffad under alla år. Inget mål är dömt i Högsta Domstolen! Hur kan alla politiker sitta och titta på vad som händer med massor med arbetstagare och skolungdomar? Märkta för livet av grov mobbning. Mobbarna MÅSTE STRAFFAS I BROTTSBALKEN.
      <<>>
      Eva Jorendal i Föreningen Stopp kan inte fortsätta att tro på gamla lagstiftningen! Alla drabbas varje vecka av grova förtalskampanjer och blir svårt sjuka för livet!

  • Mycket bra jämförelse av professor Gunnar Johansson. Från allra första stund har händelsen på Drottninggatan för ett år sedan hanterats i media som en terrorattack. Det blir spännande att se ifall även domstolarna kommer fram till denna klassificering. För några dagar sedan rapporterades om en liknande händelse, den har hittills ej klassificerats som terrorattack.
    Jag håller med dig fullständigt Anita Wallstedt, mobbarna måste straffas i brottsbalken!

  • Eva Jorendal skriver att åklagarna bara försökt en gång. Frågan är varför åklagare bara har försökt en gång. Bedömer de att med den lagstiftning som finns så kan det inte bli en fällande dom? Den enda gång en åklagare har försökt ledde det till en friande dom. Då gällde det en man som tagit sitt liv. Kan det bli mycket värre än så?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *