2. Protect the Planet – Ett planetärt nödläge

Det andra åtagandet i Förenta Nationernas Our Common Agenda handlar om att ”skydda planeten”. Detta innebär att uppnå nollutsläpp av koldioxid till 2050 eller tidigare, deklarerande av ett globalt klimatnödläge och att inga nya kolkraftverk ska byggas efter 2021. Dessutom ska det globala livsmedelssystemet transformeras för att operera inom de planetära gränserna. I detta arbete spelar World Economic Forum, Rockefeller Foundation, EAT, Romklubben och Potsdamsinstitutets chef Johan Rockström centrala roller. Åtagandet och det globala nödläget handlar dock ytterst om att skydda den global elitens ekonomiska intressen och genomförandet av den teknokratiska fjärde industriella revolutionen. Detta innebär en total digitalisering och fejkkött på menyn.

Planetärt nödläge

Deklarationen av ett nödläge påminner om scenariot ”Fortress World” från Global Scenario Groups rapport The Great Transition – The Promises and Lures of Our Times som gavs ut 2002 av Stockholm Environment Institute i Boston under Romklubbsmedlemmen Paul Raskins ledarskap. I detta scenario utropades ett nödläge, varefter en allians av företag, internationella organisationer och mäktiga nationer tar makten för att skapa ordning i en kaosartad värld.

Den globala ordningens krafter agerar. Internationella militära- företags- och styrande organ, med stöd av de mäktigaste nationella regeringarna, bildar den självutnämnda ”Alliance for Global Salvation”. Med hjälp av ett förnyat FN som plattform utropas ett planetärt nödläge. En kampanj med överväldigande kraft, tuff rättvisa och drakoniska polisåtgärder sveper genom oroshärdar med konflikter och missnöje.

Denna fiktiva allians (”Alliance for Global Salvation”) kan i verkligheten idag sägas representera partnerskapet mellan World Economic Forum, FN och G20.

Global Scenario Group initierades av Earth Charters förste ordförande Steven Rockefeller och finansierades av UNEP, Rockefeller Foundation och Nippon Foundation för att utröna hur ett globalt idealsamhälle skulle kunna förverkligas utifrån Agenda 2030 och Earth Charter. Reviewers var bland annat IPCCs förste ordförande Bert Bolin och Gordon Goodman från Stockholm Environment Institute. Den sistnämnda hade på Rockefeller Brothers Funds inrådan infogat klimatfrågan i Brundtlandrapporten Our Common Future. (Läs mer om ”The Great Transition” i Den globala statskuppen och Rockefeller – en klimatsmart historia).

En liknande uppmaning gjordes inför G8-mötet i Gleneagles 2005, under World Economic Forum-akolyten Tony Blairs värdskap, när ett memo, Global Warning, skrivet av psykoanalytikern David Wasdell cirkulerade bland mötesdeltagarna med uppmaningen att utropa en global nödsituation. Det var ett dramatiskt budskap om att snabbt sätta en omfattande plan i verket.

Vi har mycket lite tid kvar för att få igång en global strategisk planering och mobilisering, följt av högst femtio år för att klara övergången till att minska resursanvändningen, få ett slut på ojämlik kapitalackumulation och påbörja den långsiktiga minskningen av jordens befolkning.

Detta memo spreds också till medlemmarna i Romklubben.^[1] Ett klimatnödläge blev långt senare (2018) en del av deras agenda genom The Climate Emergency Plan.^[2] Den presenterades i utökad form i september året efter under FNs klimatkonferens i New York som The Planetary Emergency Plan. Huvudförfattare var Romklubbens ordförande Sandrine Dixson-Declève, föregående ordföranden Anders Wijkman samt Potsdamsinstitutets nytillträdda chef Johan Rockström. Den sistnämnda hade gjort en raketkarriär efter att 2003 blivit headhuntad som föreståndare till Stockholm Environment Institute av Bert Bolin och har efter detta fått en av huvudrollerna i genomförandet av ”den stora transformationen” (SRC Decennial Report).

Romklubben och Rockström menade att det nya decenniet behövde utgöra en vändpunkt för att undvika katastrofen. Deklarationen om ett planetärt nödläge skulle säkerställa att alla åtgärder från 2020 skulle ”vidtas mot bakgrund av dess inverkan på stabiliteten hos jordens livsuppehållande system”.

Romklubben skapade därefter, tillsammans med bland andra Potsdaminstitutet, WWF och The Global Commons Alliance, The Planetary Emergency Platform.  Ett partnerskap, under ledning av det schweiziska institutet Climate & Sustainability, som i samarbete med såväl FN som World Economic Forum fokuserar på att förmå ledarna att genomföra en ”hälsosam, grön och rättvis återhämtning”.^[3]

Konkreta exempel på åtgärder var att påverka G20-gruppens finansministrar och att tillsammans med att petitionssajten Aavaz (ledd av WEFs Young Global Leader Ricken Patel) bilda en medborgarrörelse som kunde be Christine Lagarde (Europeiska Centralbanken och WEFs styrelse), Ursula von der Leyen och Angela Merkel om en grön återhämtning (The Green Deal). I stort sett handlade detta om att bedriva opinionsbildning för att påverka sig själva (en inte helt ovanlig metod inom politiken för att skapa legitimitet för sina åtgärder).

Wales parlament var därefter det första att utropa klimatnödläge den 1 maj 2019. Ett halvår senare deklarerades nödläge av EU-parlamentet efter lobbying från Romklubben och nu har det blivit Förenta Nationernas tur. I samband med att klimatpanelen IPCC släppte sin Sixth Assessment Report – Mitigating Climate Change den 4 april 2022 yttrade Antonio Guterres:

Vi är på snabb väg mot klimatkatastrofen. Det här är ett klimatnödläge. Klimatforskare varnar för att vi redan är farligt nära tipping points som kan leda till kaskader av oåterkallelig klimatpåverkan.^[4]

Digital omställning av energisystemet

Guterres ger uttryck för ett dramatiskt språkbruk som återkommande använts, av bland andra Johan Rockström, om klimatet de senaste 20 åren.^[5] En radikal omställning av energisystemet till nollutsläpp är något som Guterres, Romklubben och IPCC ser som essentiellt. För att uppnå detta förespråkas bland annat en omfattande digitalisering och elektrifiering.

Digital teknik kan bidra till att mildra klimatförändringarna och uppnå flera SDG. Till exempel så kan sensorer, Internet of Things, robotik och artificiell intelligens förbättra energihanteringen inom alla sektorer, öka energieffektiviteten och främja införandet av många teknologier med låga utsläpp.^[6]

På olika sätt ska vi också förmås att sänka våra transportrelaterade utsläpp. Detta kan enligt IPCC uppnås genom att höja kostnaderna för drivmedel, nyttja ”smart” samåkning och genom Supply Chain Management. Andra metoder som distansarbete och digitalisering var något som kunde testas i stor skala i samband med COVID-19-åtgärderna. Detta hade dock bara en kortvarig effekt på utsläppsnivåerna under pandemins första fas. Detta indikerar enligt förespråkarna att det behövs hårdare tag för att klara målen.

Redan 2010 presenterade European Climate Foundation med Jules Kortenhorst (tidigare McKinsey och Royal Dutch Shell) i spetsen rapporten Roadmap 2050 för EU-kommissionens dåvarande klimatkommissionär danska Connie Hedegaard. Syftet var att ge stöd till EU:s klimat och energimål och sänka koldioxidutsläppen med 80-95 % till år 2050. ECF grundades 2008 av åtta amerikanska stiftelser för att ”aktivera ett politiskt engagemang och medvetande om det globala nödläget” och skapa ett samhälle utan växthusgasutsläpp. Idag finansieras stiftelsen av bland andra Stiftung Mercator, Rockefeller Brothers Fund, IKEA Foundation, Growald Family Fund och Bloomberg Philanthropies. Den förre kommissionären Hedegaard sitter idag i styrelsen för European Climate Foundation och är medlem av en av ECFs tidigare bidragstagare, Romklubben. Flera av Romklubbens medlemmar, som Anders Wijkman och Hans Joachim Schellnhuber, har under åren tjänat som rådgivare.

Under FNs generalförsamling 2021 anordnades High Level Dialogue on Energy med 130 globala ledare där det fastställdes en global färdplan för energiförsörjningen med syfte att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2050. Detta kopplas till SDG 7 – Hållbar energi för alla – samt till uppfyllandet av Parisöverenskommelsen.^[7] Jules Kortenhorst, som numera är chef för det Rockefeller- IKEA- och Bloombergfinansierade Rocky Mountain Institute, var en av deltagarna. I samband med mötet släpptes även fem tematiska rapporter om hur energiomställningen är tänkt att genomföras.^[8]

I denna färdplan förespråkas en utfasning av kolanvändningen till år 2030 för OECD-länderna och år 2040 för övriga länder. Samtidigt utlovas en universell tillgång till energi vilket är en ekvation som ter sig svår (för att inte säga omöjlig) att genomföra utan fossila energikällor. År 2020 stod kol för 27,2 % av energiförsörjningen, olja 31,2 %, naturgas 24,7 % och kärnkraft 4,3 % medan förnybara energikällor (inklusive vattenkraft) endast stod för 12,6 %.

Rockefeller Foundation, som ingår i två av FNs fem arbetsgrupper, har ändå gett sig an uppgiften och bildade i samband med FNs klimatmöte i Glasgow (COP26) i november 2021 partnerskapet Global Energy Alliance for People & Planet. I denna allians ingår även partners som Världsbanken, Jeff Bezos Earth Fund och IKEA Foundation.^[9]

Enligt Rockefeller Foundation har välbärgade länder spenderat många miljarder på att vaccinera sina medborgare och samtidigt förändrat sina ekonomier till att bli mer digitala (vilket för RF är samma sak som ”klimatvänliga”). De fattiga länderna har dock hamnat i bakvattnet och behöver med andra ord Rockefellerstiftelsens välvilliga assistans. Målet är att hjälpa utvecklingsländer att skapa energiprojekt som kan ”aggregeras, replikeras och skalas upp – minska koldioxidutsläppen, utöka tillgången till energi och skapa gröna jobb”.

Metoden handlar i stort sett om elektrifiering, utfasning av fossil energi, nyttjande av förnybara energikällor och skapande av små distributionsnät (distributed renewable energy technologies). Detta ska uppnås genom att utnyttja potentialen i Artificiell Intelligens, solkraft och batterier. Samtidigt utlovas miljontals nya jobb. Det är ett vanligt säljargument och hur realistiskt det är i verkligheten återstår att se.

På samma möte i Glasgow skapades också The Glasgow Financial Alliance for Net Zero under ledning av FNs speciella sändebud för klimatåtgärder och finanser, Mark Carney. Han är en tungviktare inom banksektorn, är medlem av Group of 30, styrelsemedlem av World Economic Forum och var mellan 2013-2020 chef för den brittiska centralbanken Bank of England. Ledarskapet delas med New Yorks tidigare borgmästare Mike Bloomberg, filantrop och ägare av mediekoncernen Bloomberg.^[10]

Deras Principals Group leds i sin tur av Nili Gilbert, en WEF Young Global Leader som arbetar för David Rockefeller Fund, och listar medlemmar som BlackRocks Larry Fink, Bank of Americas chef Brian Moynihan och Al Gores vapendragare från Generation Investment Management, David Blood. Det här är en sammanslutning som representerar de ekonomiskt mäktigaste krafterna i världen och vi ser återigen World Economic Forum, BlackRock och Rockefellerstiftelserna i förarsätet.

Alliansen har förenats i syfte att ”påskynda avkarboniseringen av den globala ekonomin”. Detta innebär en reform av finansiella regler för att stödja omställningen till en koldioxidneutral ekonomi, utfasning av subventioner till fossila bränslen, prissättning av koldioxidutsläpp, obligatoriska omställningsplaner samt klimatrapportering för offentliga och privata företag.

Larry Fink skriver i sitt årliga vd-brev att ”dekarboniseringen av den globala ekonomin kommer att skapa den största investeringsmöjligheten under vår livstid”. Det handlar bland annat om den omfattande elektrifieringen och digitaliseringen av världen.

Samtidigt har förberedelser gjorts av World Economic Forums tankesmedja Global Future Council on Energy Transition och arbetsgrupp Shaping the Future of Energy, Materials and Infrastructure. I den förstnämnda var Jules Kortenhorst ordförande fram till 2020 och här finns representanter för Royal Dutch Shell, BlackRock och China National Petroleum Company. I den senare ingår bolag som Bahrein Petroleum, BP, Chevron, Crescent Petroleum, Occidental, Petrobras, SaudiAramco, Shell Oil, Suncor och Total. Det här är energibolag som baserar större delen av sin verksamhet på exploatering av kolväten. Att de självmant skulle ge upp sin verksamhet för att övergå till att enbart utveckla förnybara energilösningar verkar inte speciellt troligt.

Gas är den stora ”jokern”, särskilt för att alstra elkraft. Med rätt teknik och policy kan den totala efterfrågan på gas växa avsevärt. (Transformation of the Global Energy System)

Många bedömare menar istället att det hela syftar till att skifta till ett större beroende av naturgas vilket är något som oljebolag som Royal Dutch Shell och naturgasproducerande nationer kan kapitalisera på. Naturgas ses som en övergångslösning. Skiftet från kol till naturgas har skett i såväl USA som i Europa.^[11] Det har också medfört att Europa blivit alltmer beroende av naturgas från Ryssland genom att den förnybara energin inte ensam kan täcka behoven när allt fler kolkraftverk (och kärnkraftverk) stängs ned.

En central del av omställningen är en elektrifiering av i stort sett allting. Detta är också ett led i den digitala omställningen där allting ska vara sammankopplat och där konsumtionen ska kunna mätas och kontrolleras med hjälp av smarta elnät. Detta är en prioritet för World Economic Forum vilket avspeglar sig i deras rapporter om energiomställningen. Detta gäller även för FN.

Bättre system för datainsamling och tillämpning som är öppna, pålitliga och kompletta är nödvändiga för att påskynda den effektiva utvecklingen av inkluderande energipolitik, planering och system. Digitalisering och Industri 4.0-teknik kan också fungera som katalysatorer till transformativa förändringar.^[12]

Det handlar också om att bygga en helt ny infrastruktur som möjliggör den ”smarta” staden med nya transportlösningar som ”shared mobility” och självkörande bilar.

Det är spännande tider då ny teknik gör det möjligt för människor att ompröva sitt sätt att leva på ett mer hållbart och effektivt sätt. Smart rörlighet. Smart vatten. Smarta elnät. Smart integration. Dessa är grunden för morgondagens städer, som förverkligas idag.^[13]

Dessutom handlar det om att energisystemet ska vara sammanlänkat med det finansiella. Det nya ekonomiska teknokratiska systemet är tänkt att baseras på energiåtgång och koldioxidkrediter. Att detta system helt kommer att förlita sig på förnybar energi förefaller i nuläget utopiskt och högst osannolikt. Det är i stället elektrifieringen och digitaliseringen som utgör huvudmålet.

En omställning av energissystemet är tillsammans med en global hälsoarkitektur och den digitala transformationen huvudprioriteteter för G20 i år. Medan COVID-19 utgjorde trigger till ett nytt hälsosystem så har kriget i Ukraina har på ett mycket tydligt sätt aktualiserat energifrågan. De europeiska naturgaslagren blir svåra att fylla på när leveranserna bryts. Dessutom tillkommer frågan om hur en annalkande livsmedelskris ska hanteras.

Omställning av livsmedelssystemet

Historien befinner sig verkligen i en vändpunkt. Vi vet ännu inte den fulla omfattningen och de systemiska och strukturella förändringar som kommer att ske. Men vi vet att globala energisystem, livsmedelssystem och leveranskedjor kommer att påverkas djupt. (Klaus Schwab, World Government Summit 2022)

Ett förändrat livsmedelssystem var en av de punkter som togs upp av FN i oktober 2019 när ”The Decade of Action” deklarerades. Detta gav också avtryck i Davos några månader senare när Johan Rockström medverkade i WEF-panelen New Agenda on Food.^[14] Rockström hade tidigare ingått i Lancet-EAT kommissionens projekt Food in the Anthropocene som pekade på hur livsmedelssystemet måste kunna föda en allt större befolkning med hälsosam kost samtidigt som det ska vara hållbart och inte utgöra en belastning på planeten.^[15]

Det finns ingen magisk metod för att bekämpa skadliga livsmedelsproduktionsmetoder, men genom att definiera och kvantifiera ett säkert driftsutrymme för livsmedelssystem kan dieter identifieras som kommer att vårda människors hälsa och stödja miljömässig hållbarhet.^[16]

EAT Foundation grundades av norska Stordalen Foundation, Stockholm Resilience Center och Wellcome Trust för att utgöra en katalysator till ett transformerat livsmedelssystem. I styrelsen sitter bland andra Gunhild Stordalen (WEF Young Global Leader) Johan Rockström från Potsdaminstitutet och Lee Howell från World Economic Forum.^[17] Rockström och Stordalen ingår även i Food System Economics Commission som startats av EAT, PIK samt The Food and Land Use Coalition med finansiering från Rockefeller Foundation, IKEA Foundation och Wellcome Trust. Dessa aktörer utgör kärnan i förändringsagendan och har antagit kallet om att fostra oss andra vad vi behöver äta för att hålla oss inom de planetära gränserna.

EAT och Rockefeller Foundation arrangerade den 24 juni 2020 ”Reimagining Food Systems: Driving Action for a Post-COVID World.” Konferensen, som virtuellt samlade 2000 deltagare, pekade på en unik möjlighet att omvandla livsmedelssystemet i kölvattnet av den globala kris som uppkommit på grund av pandemin. Som Rockefeller Foundations verkställande chef Rajiv Shah (WEF Young Global Leader) yttrade under inledningsanförandet:

Vi tror att dagens kris, en hungerpandemi som är orsakad av en hälsopandemi, faktiskt kan vara en möjlighet att driva igenom absolut nödvändiga förändringar som kan göra vårt matsystem mer rättvist, mer närande och mer hållbart.^[18]

Gunhild Stordalen menade att det gamla livsmedelssystemet var trasigt och att vårt enda val är att ”build back better, together” medan Johan Rockström presenterade behovet av ett planetärt nödläge för att genomföra viktiga systemförändringar med syfte att ge oss ”a planetary health diet future for all”. Det innebär enligt Rockström ett livsmedelssystem som följer ”The Carbon Law” och därigenom minskar koldioxidutsläppen med hälften vart tionde år. Detta är, enligt Rockström, den vetenskapliga metoden för att hålla uppvärmningen under två grader Celsius.^[19]

På mötet deltog flera deltagare som skulle medverka i FNs kommande livsmedelskonferens. Här ingick bland annat Agnes Kalibata, chef för Rockefeller Foundations och Bill & Melinda Gates Foundations projekt Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA), som hade utsetts till FNs speciella sändebud för konferensen.^[20] Hon stämde in i kören om att ”build back better”.

Livsmedelskonferensen, Food Systems Summit, arrangerades under FN-veckan i september 2021. Syftet var att ”lösa inte bara hunger, utan att även minska kostrelaterade sjukdomar och läka planeten.” Konferensens rådgivargrupp leddes av FN:s vice generalsekreterare Amina Mohammed (medlem av styrelsen för WEF Young Global Leaders) och här ingick namn som Christine Gould från Thought for Food och Ruth Richardson från Global Alliance for the Future of Food.^[21] Även dessa två initiativ hade nära kopplingar till Rockefeller Foundation. Tolv av de arton medlemmarna från FNs rådgivande panel har även deltagit på World Economic Forum som panelister eller ”Agenda Contributors.”

En av nyckelspelarna är Dr. David Nabarro, FNs förre Agenda 2030-samordnare som ledde WHOs arbete med att reformera organisationens hantering av sjukdomsutbrott och nödsituationer och som 2017 kandiderade till platsen som generalsekreterare för WHO. I januari 2020 utsågs han till Special Envoy on COVID-19 för WHO. Han är ett exempel på hur nära hälso- och livsmedelsagendorna står varandra.

Nabarro, som är chef vid Institute of Global Health Innovation vid Imperial College samt strategisk chef för 4SD (ett schweiziskt institut som arbetar med systemförändringar och där Nabarro utbildar ledare i syfte att uppnå de globala målen), är även rådgivare åt EAT Foundation och medverkade under ”Reimagining Food Systems: Driving Action for a Post-COVID World”. Nu har han gått från att ha en huvudroll i pandemihanteringen till att tillsammans med Johan Rockström och Stordalen leda arbetet med ett att skapa ett nytt ”hållbart” livsmedelssystem.

Krisen i Ukraina har gjort deras arbete högaktuellt.^[22] En av prioriteterna är att förmå konsumenterna att minska sin konsumtion av kött och animaliskt fett till förmån för växt-baserad kost och syntetisk köttersättning (alternativa proteiner). Med hjälp av social media och influencers ska också uppfattningar om vilken mat som är njutbar och kunna ”omformas”. Som artikeln ”Here’s a simple way to convince people to eat less meat” från World Economic Forum beskriver det:

Du kommer att bli förvånad över hur mycket positiv inverkan växtbaserad mat kan ha på både planeten och din hälsa. Välj växtbaserade rätter för att minska ditt koldioxidavtryck och förbättra näringen. Det handlar om att vara god mot dig själv och planeten.^[23]

WEFs tankesmedja Global Future Council on Food Security and Agriculture och arbetsgrupp Shaping the Future of Food har varit inriktade på detta.^[24] I båda grupperna ingår de agendasättande aktörerna Rockefeller Foundation, Wellcome Trust och EAT Foundation. Det handlar också om hur ny teknologi ska förändra livsmedelssystemet.

Vi strävar efter att utforska nya sätt att föda en växande befolkning, att använda teknik och innovation för att ge näring utan att skada planeten, och att främja offentlig-privata partnerskap som kan hjälpa till att förebygga icke-smittsamma sjukdomar.^[25

Redan 2017 gav World Economic Forum ut rapporten Shaping the Future of Global Food Systems: A Scenarios Analysis med ekonomiskt stöd från Rockefeller Foundation, Wellcome Trust och de nederländska och kanadensiska regeringarna.^[26] Rapporten, med fyra scenarior om framtiden, anser att dagens livsmedelssystem inte är ändamålsenligt och att en omfattande transformation är nödvändig. Detta innefattar bland annat en tillämpning av den fjärde industriella revolutionens tekniker (FoodTech).

CRISPR-teknik skulle kunna återskapa utsäde, big data och IKT kan möjliggöra effektivare och klimatsmarta jordbruksmetoder, robotteknik kan öka effektiviteten i skörd och bearbetning, sensorer kan minska avfallet dramatiskt vid transporter, artificiell intelligens kan revolutionera detaljhandelsmodeller och personlig kost kan omforma konsumenternas preferenser och beteenden.^[27]

Detta beskrivs även i WEF-rapporten Innovation with a Purpose. I denna beskrivs tolv 4IR-teknologier som ska omstrukturera livsmedelssystemet och hjälpa till att uppfylla de globala målen.

Detta innefattar bland annat att framställa olika alternativa proteiner som Protix insektsburgare och Impossible Foods växtbaserade ”fake-burgare”.

Någon naturlig mat är det inte frågan om. Det liknar mer en alkemistisk lekstuga med en total och överdriven teknifiering av alla processer. T ex mat för personer med sväljsvårigheter (nu identifierad som en lämplig grupp att visa omsorg om). Istället för att använda mixer eller koka och mosa maten som man gjorde förr, och eventuellt hälla smeten i en form om man vill att den ska se mer attraktiv ut, ska den nu 3D-printas!

Några av de partners som önskar denna beteendeförändring i syfte att ”bygga den värld vi vill ha” är: Coca Cola, Pepsi, Bayer, Syngenta, Monsanto, Cargill, DuPont, Unilever, Nestlé och Hewlett Packard.

Frågan är hur hälsosam deras lösning egentligen är? Där pandemin tjänade läkemedelsindustrins intressen så är det agrobusiness och deras innovativa start-up företag med laboratorieframställd fejkmat på menyn som står i tur att öka sina kassaflöden genom den uppseglande livsmedelskrisen. Allt för att rädda planeten och hålla oss inom Rockströms planetära gränser.

I nästa inlägg ska jag syna det tredje åtagandet – Promote peace and prevent conflicts. Det innebär bland annat hur rymdteknologi ska övervaka koldioxidutsläppen.

Jacob Nordangård, Fil.dr. i Tema Teknik och Social Förändring

---

© Stiftelsen Pharos. Får ej återpubliceras utan tillstånd men dela gärna inlägget vidare.

Stöd vårt arbete! Nu behöver vi bland annat hjälp med att finansiera utgivningen av den engelska upplagan av Den globala statskuppen samt en pocketversion av denna artikelserie.

---

0. Introduktion: Our Common Agenda – Multilateralism med tänder

http://pharos.stiftelsen-pharos.org/1-leave-no-one-behind/

3. Förespråka fred och förebygg konflikter – Övervakning från rymden

4. Följ internationell lag och säkerställ rättvisa: Digital identifikation

5. Placera kvinnor och flickor i centrum – AI för kvinnor

6. Build Trust – Sanningsministeriet

---

Referenser

^[1] Läs mer om Wasdell i Rockefeller – en klimatsmart historia

^[2] Club of Rome (2018), The Climate Emergency Plan

^[3] Climate & Sustainability (2020), Planetary Emergency Partnership

^[4] United Nations (2022), Secretary-General Warns of Climate Emergency, Calling Intergovernmental Panel’s Report ‘a File of Shame’, While Saying Leaders ‘Are Lying’, Fuelling Flames, Pressrelease 4 april 2022, Mitigation of Climate Change, Summary for Policymakers

^[5] Användandet av uttrycket Tipping Points var något som började användas av David Wasdell i hans rapport Beyond the Tipping point med Hans Joachim Schellnhuber som medförfattare.

^[6] IPCC (2022), Climate Change 2022, Mitigation of Climate Change, Summary for Policymakers,

^[7] United Nations (2021),Global Roadmap for Accelerated SDG7 Action in Support of the 2030 Agenda for Sustainable Development and the Paris Agreement on Climate Change

^[8] United Nations (2021), High-level Dialogue on Energy, New York, September 2021,Theme Reports
^[9] Global Energy Alliance

^[10] Han är även medlem av Trilaterala Kommissionen och Council on Foreign Relations.

^[11] Rooney, Catherine (2021),This is how the US energy market is shifting, World Economic Forum

^[12] United Nations (2021),Theme Report on Innovation, Technology and Data, Secretariat of the High-level

Dialogue on Energy 2021, Division for Sustainable Development Goals Department of Economic and Social Affairs United Nations

^[13] World Economic Forum (2018), Electric Vehicles for Smarter Cities: The Future of Energy and Mobility

^[14] World Economic Forum (2020), Press Conference: New Agenda on Food – Launching a Decade of Action

^[15] EAT, The EAT-Lancet Commission Commissioners

^[16] Stockholm Resilience Center (2019),The planetary health diet

^[17] EAT, Board of Trustees

^[18] Rockefeller Foundation (2020), The Rockefeller Foundation and EAT Co-host “Reimagining Food Systems: Driving Action for a Post-COVID World”, Press Release 26 juni 2020

^[19] Johan Rockström,Plan & Vision: A Plan for the Planet, EAT

^[20] Rockefeller Foundations och Bill & Melinda Gates Foundations projekt Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA)

^[21] United Nation (2021),Food Systems Summit, Leadership

^[22] Headey, Derek (2022), Russia’s war on Ukraine is creating a global food crisis. Here are 3 ways to tackle it, World Economic Forum

^[23] Torkington, Simon (2022),Here’s a simple way to convince people to eat less meat, World Economic Forum

^[24] World Economic Forum, Shaping the Future of Food

^[25] World Economic Forum, Agriculture, Food and Beverage

^[26] World Economic Forum,Shaping the Future of Global Food Systems: A Scenarios Analysis

^[27] Ibid.