Av Jacob Nordangård
I december 2014 lät TV-programledaren Peter Jihde få ett RFID-chip implanterat i sin vänsterhand under direktsändning. Kort därefter började det nystartade svenska digitala innovationscentret Epicenter erbjuda sina anställda RFID-chip för att öppna dörrar. Biohacker-rörelsen, med människor som önskar uppgradera sina förmågor med hjälp av teknik, hade börjat få liv. Samtidigt började så kallade chipster-partyn att arrangeras.
I år har chippets användningsområden utökats och både SJ och SL har börjat erbjuda biljettvisering med hjälp av tekniken. De nya ”smarta” kortläsarna som infördes 2006 står redo att uppgraderas för de nya behoven. Det hela ledsagas av en intensiv mediekampanj.[1]
Utvecklingen går snabbt och detta är bara början. Sakernas Internet (Internet of Things, IoT), innebär ett system där vardagsföremål såsom kläder, hushållsapparater, matförpackningar etc ska ha RFID-chip som sedan kan läsas av kortläsare i t ex smarta hem- och gatuarmaturer, smarta elmätare etc, vilka i sin tur har internetuppkoppling och kan sända information i realtid till centrala databearbetningsenheter som håller koll på materialflöden, trafikflöden och så vidare. Alla fordon ska ingå i systemet, och så småningom bli självkörande. Detta allomfattande system ska även innefatta människan (Internet of You, IoY).[2]
I förespråkarnas ögon ses IoT som ett himmelrike där mänsklighetens alla problem kommer att lösas på teknisk väg, medan de hårdaste kritikerna ser det som ett Orwellianskt övervakningssamhälle och elektroniskt fängelse för mänskligheten.
Denna utveckling har sin grund i en transhumanistisk dröm om att fusionera människan med tekniken och forma en världsorganism eller världshjärna. Transhumanism är en intellektuell rörelse som strävar efter att förbättra och utöka människans förmågor med hjälp av teknik. Termen myntades av Julian Huxley redan 1957 men det är först genom den tekniska utvecklingen de senaste decennierna som det börjar bli möjligt att förverkliga delar av den.
Jag kom i kontakt med dessa visioner för första gången för drygt 20 år sedan och såg dem då mest som orealistiska science-fictiondrömmar om evigt liv och superhjälteförmågor. Företrädarna inom den transhumanistiska rörelsen, bl a Nick Boström och Ray Kurzweil, verkade dock dödligt allvarliga och har sedan länge agerat rådgivare åt världens mäktigaste. Kurzweil är utvecklingschef på Google och Boström är föreståndare för Future of Humanity Institute vid Oxford.
Därefter började jag forska mer om ursprung och framtidsplaner och blev medveten om hur länge dessa strävanden pågått, samt om de enorma summor som investerats för att förverkliga det hela, t ex inom EU och deras Future and Emerging Technologies-program. Idéerna om den framtida integreringen med teknologin beskrevs bl a i EU-kommissionens rapport Human Computer Confluence från 2007.
Confluence of human intelligence with a highly connected computing milieu, augmented with abilities for passive data collection and collective perception on a massive scale could bring about a form of Noosphere, in which human thought, cognitive efforts, and social behavior are supported by emerging technologies. (Human Computer Confluence)
Det var uppenbart att våra skattepengar finansierar ett gigantiskt hybrisprojekt utan att vi blivit vare sig informerade, tillfrågade eller att någon etisk debatt förts. I alla fall inte gentemot de mänskliga subjekten. Implementeringen har dock fått vänta tills tekniken hunnit ikapp och människan hunnit vänja sig vid att vara ständigt uppkopplad och lockats att dela med sig av allt mer av sitt privatliv på nätet.
På World Economic Forums årliga möte i januari 2016, bara en månad efter Parisöverenskommelsen i december 2015, deklarerade grundaren Klaus Schwab att ”den fjärde industriella revolutionen” är här! Hans bok med samma namn, The Fourth Industrial Revolution, som blev klar lagom till mötet, beskriver hur denna omvälvning kommer förändra våra liv drastiskt inom några få år, bl a genom smarta städer med smarta elnät, vattennät och gatuarmaturer samt självkörande bilar; Artificiell Intelligens för beslutsfattande; utökad robotisering av produktion och tjänster; automatiska vapen och drönare; biologiska och biokemiska vapen; nanoteknologi; kontantlösa digitala betalmedel; 3D-printing, inkl av organ, samt ”Designer Beings”. Det fysiska, biologiska och digitala kommer enligt honom att sammanfogas, bl a genom smarta tatueringar och mobil-implantat, och resultera i enorma möjligheter. Schwab nämner även riskerna med de nya teknologierna och varnar bl a för att de riskerar att robotisera mänskligheten och beröva henne på både hjärta och själ.[3] Dock anses fördelarna med utvecklingen överväga eller vara oundviklig.
Schwabs deklaration utgjorde startskottet för visionens verkställande. Nu var det äntligen dags att börja koppla ihop människa och maskin på riktigt.
Den svenska regeringen följde i vanlig ordning efter som en lydig hund. Utvecklingen i Sverige har det senaste året gått extremt snabbt. Nyligen var jag i Almedalen där olika transhumanistiska idéer hade beretts utrymme och salufördes som lösningen på många av människans problem, såsom miljö/klimat, hälsa och terror/kriminalitet. Från att ha varit en obskyr teknofetischistisk rörelse som bara teknikentusiaster och konspirationsteoretiker intresserat sig för befann den sig plötsligt i de finaste politiska salongerna och diskuterades med en självklarhet som om den alltid varit en del av det offentliga samtalet. Antalet seminarier om Internet of Things, ”smarta städer”, transhumanism, digitalisering och liknande hade ökat från i stort sett 0 år 2010 till över 600 detta år, och ledande transhumanister som Anders Sandberg från Future of Humanity Institute hade bjudits in för att tala om huruvida människan kan fulländas med hjälp av tekniken. Några andra programpunkter var transhumanistiska robotars rättigheter, om drönare kan rädda liv vid plötsligt hjärtstopp, hur barnsexhandel kan stoppas med Artificiell Intelligens, övervakningssamhällets avigsidor och huruvida en digital mänsklighet är ett hot eller en möjlighet. Det var en närmast overklig upplevelse att vara på plats.
Klaus Schwab och World Economic Forum anser att det kommer att ske en allt större polarisering mellan de som anpassar sig till förändringen och de som vägrar. Det kan komma att ge upphov till klasskonflikter och sammandrabbningar av ett slag som aldrig har bevittnats tidigare. De anpassningsbara ”vinnarna” kan också komma att bli radikalt teknologisk förbättrade genom den fjärde industriella revolutionens landvinningar (exempelvis genom genteknik). I nästa steg på den evolutionära trappan ser dessutom entreprenörer som Elon Musk hur människan ska fullständigt integreras i det teknologiska systemet genom utvecklandet av neuroimplantat i hjärnan som är sammankopplad med världshjärnan.
Detta är den nya människan och liknar obehagliga strävanden som gjorts tidigare i historien. Frågan är sedan vem som kommer att bli systemets och därmed människans överherre?
I kommande delar kommer vi att titta på bakgrunden till detta grandiosa projekt och hur det säljs in.
Källor
[1] http://www.earthportals.com/Portal_Messenger/oliver.html#cosmic
[2] http://biohaxsweden.com/
[3] https://www.weforum.org/agenda/2016/01/the-fourth-industrial-revolution-what-it-means-and-how-to-respond/
Relaterade inlägg
Chippning i media av Inger Nordangård
Risker med chippning av Inger Nordangård
Corona Crisis Control – Digital Identification Für Alle av Jacob Nordangård
Böcker
Läs mer om bakgrunden i mina böcker Rockefeller – en klimatsmart historia (2019) och Den digitala världshjärnan (2022)