Rysslands och WEFs ”excellenta relationer” bäddar för den kommande världsordningen

Geostrategen Zbigniew Brzezinski (1928-2017), säkerhetsrådgivare åt President Jimmy Carter och medgrundare av Trilaterala Kommissionen, beskriver i sin bok The Grand Chessboard (1997) det amerikanska imperiets utmaningar som enda kvarvarande supermakt efter Sovjetunionens fall. Inte minst handlar detta om Mellanöstern och Ryssland. I boken får inte minst kontrollen av Ukraina ett stort utrymme. Landet anses ha en stor strategisk betydelse eftersom det är en del av Eurasiens hjärtland och utgör en bro mellan Europa och Ryssland. Enligt den brittiske geostrategen Halford MacKinders (1861-1947) teori är detta område nyckeln till att kontrollera världen.

Who rules East Europe commands the Heartland; who rules the Heartland commands the World-Island; who rules the World-Island controls the world. (Halford Mackinder)

Det var också en anledning till Hitlers strävan att ta kontroll och behärska delar av den ryska intressesfären (strävanden som även fanns hos tyskarna under första världskriget och deras idé om ”Mitteleuropa”). Enligt Brzezinskis analys så var det av yttersta vikt för USA att öka sitt inflytande i Ukraina för att uppnå detta mål.

Ukraine, a new and important space on the Eurasian chessboard, is a geopolitical pivot because its very existence as an independent country helps to transform Russia. Without Ukraine, Russia ceases to be an Eurasian empire.

Detta handlar om att bygga upp ett närmare samarbete mellan Ukraina och Europa. Om istället Ryssland fick kontrollen skulle maktförhållandena tippa över till deras fördel. För USA gällde det också att förhindra ett närmande mellan Tyskland och Kreml vilket i förlängningen skulle riskera att leda till en förlust av det amerikanska brohuvudet i Europa. USAs geostrategiska mål för Europa var enligt Brzezinski att:

…consolidate through a more genuine transatlantic partnership the U.S. bridgehead on the Eurasian continent so that an enlarging Europa can become a more viable springboard for projecting into Eurasia the international democratic and cooperative order.

I bokens slutsatser skriver Brzezinski att USAs tid som enda supermakt, inom en generation, går mot sitt slut. Målet är att inför detta skapa en geopolitisk struktur som kan hantera ”oundvikliga chocker och påfrestningar”. Detta ska i slutändan leda till ett nytt globalt fredligt managementsystem, med ett uppgraderat FN, som kan axla den forna regentens mantel. 

Detta sammanfaller väl med uppkomsten av G20 (1999), World Economic Forum som ledande organisation för offentlig-privat samverkan (2015), partnerskapet mellan dessa globala storbolagsintressen och Förenta Nationerna (2019) samt det pågående reformarbetet med att skapa ett effektivt multilateralt världssystem (FNs Our Common Agenda) med en ”nödlägesplattform” som kan hantera ”extrema globala chocker”.

Det pågående kriget i Ukraina ser ut att utgöra slutfasen i detta arbete. Konflikten har också medverkat till att skapa den typ av chocker och problem som det nya systemet är tänkt att hantera. Detta påminner till viss del om situationen under andra världskriget då förhandlingar om skapandet av en ny världsorganisation, som skulle ersätta Nationernas Förbund, pågick i kulisserna bakom krigsskådeplatserna. 

Så här lyder Moskvadeklarationen från 1943:

That they [the governments of the United States, Great Britain, the Soviet Union and China] recognize the necessity of establishing at the earliest practicable date a general international organization, based on the principle of the sovereign equality of all peace-loving states, and open to membership by all such states, large and small, for the maintenance of international peace and security.

Den nya världsorganisationen tog sitt namn från den allians av nationer, United Nations, som besegrade Tyskland och Japan 1945. Kort innan kriget var slut samlades de 46 länder som förklarat krig mot Tyskland och Japan i San Francisco för att anta FN-stadgan. I oktober samma år sjösattes FN som organisation.

Brzezinski nämner också att Sverige och Finland kan tänkas söka NATO-medlemsskap efter att de baltiska staterna anslutit sig. Här var dock Brzezinski inte helt i linje med händelseutvecklingen. Det skulle dröja nästan 20 år.

Det har onekligen hänt mycket sedan boken skrevs för 25 år sedan. Inte minst i förhållande till den stora grannen i öst.

Förutom att förhindra att Ryssland växer sig allt för starkt har det även pågått ett arbete med att påverka Ryssland inifrån och att inlemma landet i den internationella samarbetssfären. 

Relationen  är komplex och rymmer flera dimensioner. Inte minst de samarbeten som existerar med ryska institutioner och nätverk i såväl G20 som World Economic Forum. Ryssland är också en av de permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd. 

WEFs ordförande Klaus Schwab har vid flera tillfällen prisat det täta samarbetet med den ryska regeringen.

It has always been important for me that Russian representatives take part in our events in Davos. This has always been of particular importance to me. (Klaus Schwab)

Klaus Schwab och Vladimir Putin möttes för första gången 1992 under Putins tid som vice borgmästare och chef för kommittén för yttre förbindelser i S:t Petersburg. Som sådan hade han ansvar för internationella relationer och utländska investeringar, vilket kan ses som ett skäl till mötet. Så här skriver WEF i sin minnesskrift:

At a brainstorming lunch, three young men who would rise to prominence within the next decade were present: Alexei Kudrin, Deputy Chairman of St Petersburg’s Committee for Economic Development and now Minister of Finance of the Russian Federation; Alexei Miller, Head of Department of the city’s External Affairs Committee and now Chairman of Gazprom, Russia’s largest company; and Vladimir Putin, Deputy Mayor of St Petersburg and Chairman of the External Affairs Committee, who would succeed Boris Yeltsin in 2000 as president of the Russian  Federation and then become prime minister in 2008.

Banden som knöts var nära och skulle utvecklas under åren. Schwab benämnde bland annat Vladimir Putin som en av hans Young Global Leaders under ett samtal med trilateralen och WEF-kollegan David Gergen vid Harvard 2017.

Putin har även, sedan 1990-talet, utvecklat en nära vänskapsrelation med Klaus Schwabs mentor Henry Kissinger. De båda har uttryckt sig beundrande om varandra. För sina insatser blev Kissinger 2013 belönad med titeln ”Honorary Professor of the Diplomatic Academy of Russia”. Tre år senare uttryckte Kissinger sitt mål med de amerikansk-ryska relationerna:

The long-term interests of both countries call for a world that transforms the contemporary turbulence and flux into a new equilibrium which is increasingly multi-polar and globalized.

Detta sammanfaller med Brzezinskis vision. Hundraåringen Kissinger har även lyft åsikten att Ukraina bör avstå territorium för att få till en fred med Ryssland. Senare har han dock sagt att de kan ske till priset av att Ukraina blir medlemmar av NATO och inlemmas i den Europeiska intressesfären.

Till dags dato har 67 ryssar genomgått WEFs ledarskapsprogram. Här ingår namn som har eller som haft nära beröringar till den ryska presidentadministrationen som Anatoly Tjubajs (Putins tidigare sändebud för klimatfrågor och Agenda 2030), armeniske politikern Ruben Vardanian  (Sberbank), förre vice premiärministern Arkady Dvorkovich, den förre G20-sherpan Ksenia Yudaeva (vice riksbankschef vid den Ryska centralbanken) och Putins assistent Maxim Oreshkin (Rosneft).

Rysslands eget svar på Davos, St. Petersburg International Economic Forum, startade 1997 med stöd från den ryska regeringen och drygt tio år senare anslöt sig WEF som partner. 2017 tecknade arrangören Roscongress Foundation och World Economic Forum ett fördjupat samarbetsavtal med närvaro av Oreshkin och Schwab. 

Kort därefter etablerades Russia House i Davos av Roscongress som en samlingsplats för ryska intressen. Avtalet expanderades så sent som 2019 inför WEFs 50-årsjubileum. Utländska talare på deras sessioner under mötet 2020 inkluderade bland annat Valerie Rockefeller från Rockefeller Philanthropy Advisors och Thomas Graham från Kissinger Associates.

Roscongress arbetar med att främja Rysslands kontakter med omvärlden. Som de skriver på sin hemsida:

The Foundation works alongside various UN departments and other international organizations.

Putin har själv deltagit på WEFs möten sedan 90-talet och talade senast på WEFs online-forum 2021. Han gav då ett helhjärtat stöd för det internationella samarbetet inom en rad olika områden som hälsa och klimat. 

There are no borders for infections or pandemics. Therefore, we must learn the lessons from the current situation and suggest measures aimed at improving the monitoring of the emergence of such diseases and the development of such cases in the world.

Another important area that requires coordination, in fact, the coordination of the efforts of the entire international community, is to preserve the climate and nature of our planet. I will not say anything new in this respect.

Only together can we achieve progress in resolving such critical problems as global warming, the reduction of forestlands, the loss of biodiversity, the increase in waste, the pollution of the ocean with plastic and so on, and find an optimal balance between economic development and the preservation of the environment for the current and future generations.

Det här indikerar ett stöd för den typ av lösningar som FNs Our Common Agenda erbjuder.

Men det nära samarbetet mellan WEF och Putin sträcker sig längre än så. Den ryska storbanken Sberbanks ordförande Herman Gref satt i styrelsen för WEF mellan 2011-2022 och så sent som hösten 2021 startade den Ryska federationen sitt Centre for the Fourth Industrial Revolution i samarbete med WEF (detta projekt lades dock på is i samband med kriget i Ukraina). Gref är en nära vän och allierad med Vladimir Putin sedan deras tid i S:t Petersburgs kommitté för yttre förbindelser. Sberbank är även huvudsponsor till St. Petersburg International Economic Forum.

Den ryska regeringen deltog också mellan 2019 till 2021 i den årliga övningen ”Cyber Polygon” i samarbete med World Economic Forum och Sberbank.

I samband med övningen 2020 prisade Klaus det nära samarbetet mellan WEF och den ryska regeringen.

I wish to thank my in particular my good friend and committed partner at the World Economic Forum Mr. Herman Gref the CEO and chairman of the executive board at Sberbank and also off course a member of the board of trustees of World Economic Forum. The Forum has built an excellent relationship with the Russian Federation. Both with the business community as well as with the government. I was pleased to meet with President Putin last year and I look forward to deepening this relationship with you Mr. Prime minister (Mikhail Mishustin) and your government.

WEF meddelade när kriget startade att de tog avstånd från Rysslands aggression (och att de ryska deltagarna vid Davos inte längre var välkomna) men att WEF kan fungera som en brobyggare mellan Ryssland och Ukraina när den väpnade konflikten väl har lagt sig. Förutsättningarna finns genom ett väletablerat nätverk.

Len Blavatniks School of Government

Men här finns även andra band. Detta rör i synnerhet Blavatnik School of Government vid Oxford som grundades av den rysk-ukrainske oligarken Leonid Blavatnik och som leds av trilateralen Ngaire Woods (hon ingick även i G20 High Level Independent Panel on Financing the Global Commons for Pandemic Preparedness and Response). Blavatnik School var så sent som 2022 ansvariga för World Economic Forums strategiska underrättelseområde Global Governance och ingår som partner till G20 och G7s rådgivande tankesmedja Global Solutions Initiative. 

Finansmannen Sir. Len Blavatnik, som idag är Storbritannien rikaste man, byggde upp sin förmögenhet inom aluminiumindustrin i samband med Sovjetunionens upplösning och de utförsäljningar och privatiseringar som gjordes av landets företag genom ekonomen och WEF-adepten Anatolij Tjubajs försorg.

Blavatnik gjorde sig kontroversiell när han 2017 donerade 1 miljon dollar till Donald Trumps presidentinstallation. Detta fick den svenska professorn Bo Rothstein att lämna sin professur på Blavatnik School. Blavatnik hade dock garderat sig och även donerat pengar till demokraterna och Hillary Clinton.

Idag leder Blavatnik företaget Access Industries som äger musikstreamingtjänsten Deezer, Warner Music och mediakoncernen Dazu Group. Han har idag avsvurit sig alla kontakter med Putin och har istället allt mer integrerats med den brittisk-amerikanska eliten. Genom sin stiftelse Blavatnik Family Foundation har han bland annat donerat pengar till utställningar på Museum of Modern Art och British Museum medan Harvards Medical School fick 200 miljoner dollar 2018. 2017 blev han adlad för sina filantropiska insatser av Elizabeth II. Blavatnik tillhör en exklusiv skara och äger bland annat superyachten Odessa 11 (värderad till 80 miljoner dollar) och fyra jetflygplan, inklusive en Boeing 767.

Som ”filantropen” Ruben Vardanian konstaterade 2012 vid St. Petersburgs International Economic Forum:

Being involved in [charity] programmes, not only in Russia but also in the global market, is an important element in us taking our place within with the global elite.

Viktor Vekselberg och Skolkovo Innovation Center

Detta är en metod som även anammats av Blavatniks tidigare affärspartner och nära vän Viktor Vekselberg. Han är ägare och ordförande för konglomeratet Renova Group som grundades 1990 tillsammans med Blavatnik. Vekselberg började tidigt utveckla nära relationer med väst och donerade bland annat pengar till Clinton Foundation. Banden har även varit täta med World Economic Forum där Vekselberg deltog frekvent fram tills han blev portad 2018 efter påtryckningar från USA. Han deltog dock så sent som 2020 i ryska Roscongress mötesarena Russia House i Davos där agendan var samordnad med WEFs idévärld.

Artificial intelligence, digital transformation, ecology, and youth initiatives – these are the issues that concern the global community today. Russia cannot distance itself from the changes that are taking place, and so when drawing up the business programme for Russia House this year, the organizers focused on the current socioeconomic agenda.

Vekselberg är även chef för det högteknologiska Skolkovo Innovation Center utanför Moskva som sedan 2010 har byggts upp i ett nära samarbete med teknikföretag från väst (som IBM, Ericsson, Microsoft, Cisco och Siemens). Detta sammanföll också med etablerandet av ett nytt universitet, Skolkovo Institute of Science and Technology, i samarbete med det amerikanska toppuniversitetet Massachusetts Institute of Technology. Skolkovo är Rysslands svar på Silicon Valley och utgör deras centrum för utvecklandet av den fjärde industriella revolutionens teknologier.

Skolkovokomplexet har (förutom av Vekselberg själv) drivits med två Young Global Leaders vid rodret. Mellan 2018-2022 leddes Skolkovo Foundation av Arkady Dvorkovich medan Skolkovo Moscow School of Management grundades och leds av Herman Grefs rådgivare vid Sberbank, den rysk-armeniske oligarken Ruben Vardanyan.

Vekselberg satt även med i MITs styrelse mellan 2013-2018 innan sanktionerna mot Ryssland, initierade av Trumpadministrationen, tvingade MIT att ge honom foten.

FBI misstänkte 2014 att Skolkovo försökte komma åt amerikanska forskningshemligheter och militär teknologi för den ryska regeringens räkning. Detta avfärdades dock av MIT som istället förnyade Vekselbergs styrelseplats året därpå.

Efter kriget i Ukraina så har dock det blivit allt svårare för Vekselberg att bibehålla sina band med väst. I maj 2022 beslagtogs hans lyxyacht av amerikanska federala agenter. Vännerna Vekselberg och Blavatnik har nu hamnat på var sin sida av konflikten.

Trilaterala band

Putinadministrationen befolkas även av rådgivare med nära band till TriCom. 

Detta berör speciellt Sergey Karaganov. En tidigare medlem av TriCom (1997-2013) samt Council on Foreign Relations internationella rådgivargrupp (1995-2005) som anses vara en av hjärnorna bakom Rysslands invasion av Ukraina. Han ligger bakom Karagnovdoktrinen som går ut på att Ryssland ska försvara ryska minoritetsbefolkningar i grannländer för att få politiskt inflytande. Han anser att kriget handlar om att störta västs dekadenta och veka liberala ordning till förmån för en triumfatorisk maskulin dito. Han spår också att EU inte kommer att överleva på sikt och talar sig varm för en Eurasisk Union med Kina och Indien. Karaganov hjälper därmed till att skapa en kil mellan Europa och Ryssland.

Ryssland hyser trots den hårda retoriken mot väst inga planer på att överge varken Parisöverenskommelsen eller de globala målen. Som Putins klimatrådgivare Ruslan Edelgeriyey yttrade sig under ”St. Petersburgs International Economic Forum 2022”:

Since we have a responsibility to future generations to combat climate change, we will not allow ourselves to play the games that some other states have in accepting the Paris Agreement and then withdrawing.

Ett grundmurat stöd för G20, Parisöverenskommelsen och Agenda 2030 uttrycks även i ledardeklarationen som Putin står bakom från det senaste BRICS-mötet i juni 2022.

We reiterate our support for G20’s leading role in global economic governance and underline that G20 shall remain intact and respond to current global challenges.

BRICS-länderna har anammat den fjärde industriella revolutionens tekniklösningar och arbetar aktivt med att konstruera det nya globala kontrollsystem som WEF predikar. Förra året arrangerades BRICS Forum on Big Data for Sustainable Development i Peking med ryska vetenskapsakademin som partners. Deras lösning för att uppnå internationell fred och säkerhet är densamma som WEF-partnern Förenta Nationerna föreskriver i Our Common Agenda. Ryssland tar sin plats i det system som Zbigniew Brzezinski förutsåg i The Grand Chessboard.