5. Placera kvinnor och flickor i centrum – AI för kvinnor

I Our Common Agenda vill generalsekreteraren Antonio Guterres uppnå jämställdhet mellan könen inom alla områden, inklusive beslutsfattande, genom kvotering och speciella åtgärder. Kvinnliga entreprenörer ska uppmuntras och unga kvinnors röster ska höras mer. Dessutom ska en nödlägeshandlingsplan accelerera utrotandet av våld mot kvinnor och flickor. Detta innefattar en global kampanj som ska eliminera alla sociala normer som tolererar våld mot kvinnor. Detta hänger också ihop med FNs hållbarhetsmål 5 om att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. I detta arbete har AI och digitalisering en avgörande roll. Kvinnorna ska stå under AI-gudens vakande öga.

Kvinnor får allt mer framskjutna positioner i det globala spelet och genomförandet av den digitala transformationen. Som vice generalsekreteraren Amina J. Mohammed deklarerade under pandemin:

Det är dags för oss att stå upp som kvinnliga ledare som vidtar åtgärder för att besegra pandemin och komma ur den starkare.

Som goda exempel lyftes Norges f.d. statsminister Erna Solberg fram. Hon var tidigare medordförande för UN Secretary General’s Advocacy group for the Sustainable Development Goals. I FN-initiativet Women Rise For All förenades kvinnliga ledare, inklusive Solberg, från hela världen med uppdraget att stoppa pandemin och ”build back better”.

Vi är kvinnliga ledare som står upp i solidaritet för att rädda liv och skydda försörjningen. Vi uppmanar alla ledare i alla länder och inom alla sektorer att möta den humanitära coronakrisen. Att stoppa denna pandemi och återhämta sig från den är ett delat ansvar som kräver global solidaritet. Vi måste återhämta oss bättre. Och det kan vi genom att bygga tillbaka bättre tillsammans. Tillsammans är vi starkare när kvinnor står upp för alla.

Detta var också tänkt att ge upphov till en mer hållbar, jämställd och koldioxidneutral värld. Bland de kvinnor som manade till global solidaritet fanns Melinda Gates, Danmarks statsminister Mette Fredriksen och tidigare nämnda Amina Mohammed. Detta arbete tänker FN bygga vidare på.

I FN bedrivs kvinnorelaterade frågor om jämställdhet och egenmakt i det 2010 grundade underorganet UN Women. Sverige är den enskilt största största bidragsgivaren tillsammans med länder som Finland, Norge, Kanada, Australien, Tyskland, Japan, Schweiz och USA.

Som företags- och filantropiska partners listas bland annat Bill & Melinda Gates Foundation, Ford Foundation, Open Society, Procter & Gamble, Rockefeller Foundation, The Coca Cola Company och Unilever. 

Dessa partners är återkommande namn i FNs arbete med Our Common Agenda och visar på den västliga dominansen. Det innebär också att det mestadels är ett västligt perspektiv på kvinnofrågorna.

Global Acceleration Plan

2021 släppte UN Women The Global Acceleration Plan där det konstateras att COVID-19 har försämrat situationen för kvinnor i hela världen. Detta ska denna plan råda bot på. Rapporten pekar ut sex centrala punkter som ska motverkas eller stärkas.

• i) Könsbaserat våld;
• ii) Ekonomisk rättvisa och rättigheter;
• iii) Kroppslig autonomi och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR);
• iv) Feministisk aktion för klimaträttvisa;
• v) Teknik och innovation för jämställdhet;
• vi) Feministiska rörelser och ledarskap.

Hur ska då detta lösas? 

Kärnprinciperna i rapporten handlar om intersektionalitet, feministiskt ledarskap och inte minst genomförandet av den stora transformationen. Detta innebär skapandet av ”Generation Equality Action Coalitions”. Det vill säga multiaktörsnätverk som ska agera katalysatorer till kollektiv handling. Språkbruket är allt annat än mjukt kvinnligt. Det hela ger istället en känsla av en militär operation.

Dessa koalitioner utgörs av partnerskap mellan regeringar, civilsamhälle, internationella organisationer och företag som opererar över nationsgränserna. Här ingår förutom FN-organ och nationer aktörer som Bill & Melinda Gates Foundation, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Microsoft, Open Society, Salesforce, Unilever och det prestigefyllda modehuset Gucci.

Det är dessa som bestämmer riktningen för den globala rörelse som man önskar åstadkomma. Jag beskriver detta tillvägagångssätt (Transition Governance) i min avhandling Ordo Ab Chao – Den politiska historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen (2012). Det är detta som utgör Stakeholder Capitalism.

Det är därför inte överraskande att de stora stiftelserna och företagens kärnfrågor är representerade. Dessa tillhör agendasättarna. Vi hittar, förutom klimat, ledarskap och reproduktion, digitalisering som ett fundament för byggandet av ett ”rättvist könsneutralt samhälle”.

I undergruppen Technology & Innovation for Gender Equality, med Rockefeller Foundation, Salesforce och Microsoft, som partners står detta som prioritet. Nämnda grupp presenterade en GENDER-DIVERSE DIGITAL RESET i Davos på WEFs digitala möte i januari 2021. Samtidigt som pandemin förvärrat situationen och enligt WEF ”har förlängt könsklyftan med en generation” öppnade den upp för ”katalytiska möjligheter”.

Det här visar på en schizofren inställning där varje katastrofal kris samtidigt ses som en fantastisk möjlighet. Det gynnar inte minst de som investerar i och levererar lösningarna. I det här fallet är det GenderTech eller FemTech som ska komma till räddning. Kvinnor och flickor ska förmås att använda mer digitala lösningar för att uppnå en mer ”inkluderande” digital transformation. Insamling, analys och kontroll av data är grundbultar i det nya systemet.

Shaping the Future of Gender

Allt baseras på siffror och statistik. Det teknokratiska tänkandet där allting ska vara jämställt och uppdelat i 50/50 inom alla sektorer tar ingen hänsyn till vad människor faktiskt vill arbeta med eller att den bäst meriterade ska få jobbet.

Istället ska perfektionen uppnås genom speciella åtgärder och kvotsystem som tillgodoses med teknokratiska mät- och kontrollsystem.

Närstående FN-partnern World Economic Forum är som vanligt redo att bistå.

Till sin hjälp finns World Economic Forums ”Gender Parity Accelerators” som bland annat ska förankra ”jämställdhet i covid-19-respons- och återhämtningspolitiken”. Dessa jämför data från världens länder och rankar länderna efter hur nära de ligger en perfekt jämställd uppdelning inom en mängd olika sektorer. Sverige ligger idag på plats fem. Att vi inte hamnat i toppen handlar om att kvinnor i mindre utsträckning väljer tekniska arbeten än män och att vi först i år fick en kvinnlig regeringschef.

Projektet är underställt WEFs Centre for the New Economy and Society med medlemmar som Bill & Melinda Gates Foundation, Microsoft och Salesforce. WEFs expertnätverk överser forumets jämlikhetsfrågor i samarbete med UN Women. Det är här partnerskapen formas.

Accelerating Gender Parity

Jämställdhet har även varit ett fokus för WEFs  systeminitiativ Shaping the Future of Education, Gender and Work. I arbetsgruppen om genus hittar vi representanter från Bill & Melinda Gates Foundation, Salesforce, Unilever och företag inom branscher som hälsa, läkemedel, telekommunikation, säkerhet och reklam.

En av punkterna som deras rapport Accelerating Gender Parity in the Fourth Industrial Revolution tar upp är att få in mer kvinnor i ledande positioner. Exempelvis inom regeringar och stora företag. WEF lyfter i rapporten fram Kanada och Frankrike, under ledning av WEF-marionetterna Trudeau och Macron, som goda exempel.

Premiärminister Justin Trudeau i Kanada och president Emmanuel Macron i Frankrike har nyligen uppnått jämställdhet mellan könen i sina ministerkabinett, liksom ett utvalt antal andra länder under det senaste decenniet.

WEF har genom detta se till att få in sina egna välprogrammerade kvinnor i nyckelpositioner. Det vill säga de som genomgått deras olika ledarskapsprogram (som Young Global Leaders och Global Shapers). Därmed får forumet större kontroll över agendan och kan styra den i önskvärd riktning.

Ett stort antal kvinnor har de senaste åren getts ledande ställningar i genomförandet av såväl den stora digitala transformation som bekämpandet av COVID-19. Enligt FNs statistikbyrå har dessa kvinnor haft en stor inverkan på en lyckosam pandemibekämpning.

I länder med kvinnor vid rodret har bekräftade dödsfall från covid-19 varit sex gånger lägre, till exempel, delvis på grund av snabbare ledarskapsrespons och en större betoning på socialt och miljömässigt välbefinnande. (PROGRESS ON THE SUSTAINABLE DEVELOPMENT GOALS THE GENDER SNAPSHOT 2020)

Detta kan också hänga ihop med att kvinnor oftast är mer tillmötesgående och att de på ett mer känslomässigt plan reagerar på hoten från pandemier och ett förändrat klimat. Detta gör samtidigt att de inte ställer svåra frågor och istället kan förmås att ta till drastiska åtgärder (som att stänga ned samhällen för att rädda liv). De låter sig måhända lättare duperas av teknokraternas överdrivna modeller? Som Norges dåvarande statsminister Erna Solberg deklarerade med anledning av pandemin:

Coronaviruset känner inga gränser. … Denna pandemi kräver brådskande ansträngningar i en anda av multilateralism: ett enat globalt svar med FN i centrum. I vår globala by är solidaritet det enda alternativet …

Fast å andra sidan så har samma typ av mantran repeterats även av världens manliga ledare.

Som Coronaviruset visat finns det inga gränser. Det diskriminerar inte. Det är elakt. Det är otäckt. Men vi ska alla hantera det tillsammans. (Donald Trump)

FNs vice generalsekreterare Amina Mohammed ingår sedan 2017 i styrelsen för Young Global Leaders tillsammans med ordföranden Nicole Schwab (i styrelsen ingår även Eric Jing från ANT Group som utvecklat det kinesiska sociala kreditsystemet). YGLs arbete leds sedan av den exekutiva chefen Mariah Levin. Mohammed, som tidigare var miljöminister i Nigeria, fick sin topposition i FN samma år som hon valdes in i styrelsen. Hon hade dessförinnan varit ansvarig för processen som ledde fram till de globala målen. Hon exemplifierar de nära banden mellan FN-organisationen och WEF.

För träningen av den lydiga kadern står bland annat Stanford University, Nanyang Technological University, Apolitical Academy Global samt Harvard Kennedy School under överinseende av Council on Foreign Relations ordförande David Rubenstein.

Partner till YGLs Responsible Leaders Programme är IT-konsultbolaget Accenture som leds av WEF-styrelsemedlemmen Julie Sweet. Detta program fostrar framtidsorienterade visionärer ”som inte tittar på lösningar på dagens problem, utan tittar på lösningar på framtidens problem och med att hålla planeten jorden frisk.”

Förutom att ledningen till YGL är kvinnodominerad så har ett antal kvinnliga ledare medverkat i forumets program. Hälften av de årligen utvalda ledarna från YGL är kvinnor. Dessa har tagit centrala positioner under pandemin och den efterföljande stora återställningen. Mariah Levin ser kvinnligt ledarskap som avgörande för att hantera stora kriser som pandemier och klimat. Bland kvinnor med sin lojalitet hos WEF som fått toppositioner inom politiken hittar vi namn som Chrystia Freeland, Jacinda Ardern, Sanna Marin, Paula Ingabire och Annalena Baerbock.

AI for Women

Vilken typ av lösningar som WEF premierar för att stärka kvinnornas ställning visar sig bland annat i rapporten Unlocking Technology for the Global Goals där den fjärde industriella revolutionen som vanligt står i fokus. Trots att fem av de sex huvudförfattarna är kvinnor så är det mer manligt orienterade teknokratiska metoder som förespråkas. Några av förslagen för att uppå ett mer jämlikt samhälle är:

• AI för att identifiera opartiskt urval i syfte att stödja inklusivitet
• AI-aktiverad cybermissbruksdetektor av sexuella trakasserier och könstrakasserier.
• Blockchain-driven digital identitet för att möjliggöra tillgång till tjänster och ekonomi

Kvinnornas trygghet ska garanteras genom att bli infogade i ett AI-panoptikon där deras förehavanden och kontakter studeras och analyseras. Traditionellt mänskliga bedömningar gör sig icke besvär då dessa riskerar att vara partiska. Istället ska besluten lämnas till maskinintelligensen. Genom att koppla samman teknologin med FNs humanitära målsättningar är det ändå tänkt att de positiva aspekterna av den fjärde industriella revolutionen ska främjas. Som WEFs ordförande Klaus Schwab skrev i Foreign Affairs 2015:

Vi bör alltså ta vara på möjligheterna att forma den fjärde industriella revolutionen och rikta den mot en framtid som speglar våra gemensamma mål och värderingar.

Frågan är dock vems mål och värderingar som i slutändan kommer att främjas? I UNESCO-rapporten The Effects of AI on the Working lives of Women presenteras en studie om att kvinnor är mindre benägna än män att acceptera att bli övervakade på sina arbetsplatser. Detta har dock inte hindrat en explosionsartad utveckling i samband med pandemin där teknologierna även tagit sig in i hemmen. Detta innefattar bland annat övervakning av telefonloggar, samtalshistorik, mailkonversationer, ansiktsigenkänning, videokameror och bärbara enheter för att mäta biologisk mänsklig aktivitet. För att stävja orättvisor och nå en perfekt jämvikt skapas ofrånkomligen ett samhälle med en omfattande teknologisk övervakning och kontroll. Detta riskerar att snabbt urarta till en dystopisk mardröm och blir allt annat än en värld styrd av klassiskt feminina ideal. Var det detta som avsågs med en framgångsrik pandemibekämpning med kvinnliga ledare vid rodret?

Jacob Nordangård, Fil.dr. i Tema Teknik och Social Förändring

I nästa inlägg ska jag behandla åtagande nummer sex. Build Trust.

---

Stöd vårt arbete! Nu behöver vi bland annat hjälp med att finansiera utgivningen av den engelska upplagan av Den globala statskuppen samt en pocketversion av denna artikelserie.

---

© Stiftelsen Pharos. Får ej återpubliceras utan tillstånd men dela gärna inlägget vidare.

4. Följ internationell lag och säkerställ rättvisa: Digital identifikation

6. Build Trust – Sanningsministeriet