Pharos På G20s ledarmöte i Indien, under mottot One Earth, One Family, One Future, lanserades det nya konceptet Digital Public Infrastructure (DPI) samt den frivilliga samarbetsorganisationen One Future Alliance. Det hela minner om Rockefeller Brothers Funds One World-program från 1980-talet. Dessa initiativ avser att öka sammanlänkningen av de databaserade systemen med syfte att uppfylla de globala målen – Fusionen mellan FN-agendan och WEFs fjärde industriella revolution. Det här utgör grunden till det “teknetroniska” övervakningssamhälle som Zbigniew Brzezinski förutsåg 1970 i sin bok Between two Ages. Välkommen till den nya internationella ekonomiska ordningen!
Allting G20 gör är grundat i Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Ledarna för världens 19 största ekonomier förbinder sig i ledardeklarationen att ”Påskynda det fullständiga och effektiva genomförandet av 2030-agendan för hållbar utveckling” samt att förespråka ”Livsstilar för hållbar utveckling”. I det senare ingår införandet av ett socialt kreditsystem som belönar ”rätt” beteenden. Som det uttrycks i G20 High Level Principles on Lifestyles for Sustainable Development:
Utnyttja data för att stödja och möjliggöra beteendeförändringar för att på sista milen anta och stimulera hållbara livsstilar och konsumentval.
För att lösa hållbarhetsmålen och globala utmaningar ska även artificiell intelligens utnyttjas på ett ”ansvarsfullt” sätt och användas för att tidigt upptäcka potentiella risker.
För att frigöra AIs fulla potential, dela fördelarna på ett rättvist sätt och minska riskerna kommer vi att arbeta tillsammans för att främja internationellt samarbete och hålla ytterligare diskussioner om internationell styrning av AI.
I DPI-konceptet ingår bland annat digital identitet, digitala betalsystem och datadelningsmekanismer. Det är nyckelteknologier i den digitala ekonomin där alla transaktioner ska övervakas. Detta behövs för att genomföra åtagandet om det internationella skattesystem som G20-ledarna skrivit under på. Men även för penningtvätt, finansiering av terrorism samt det system med centralbanksvaluta (CBDC) som nu introduceras som koncept i ledardeklarationen.
Vi välkomnar diskussioner om de potentiella makroekonomiska konsekvenserna av införandet och införandet av centralbankens digitala valutor (CBDC), särskilt om gränsöverskridande betalningar samt om det internationella monetära och finansiella systemet.
Samtidigt så ska utvecklingsländerna beredas större plats i det globala beslutsfattandet. Bland annat så har Afrikanska Unionen nu blivit en officiell medlem av G20 (vilket borde betyda en namnändring till G21). I praktiken innebär det dock att de inlemmas i ”One Family” och kommer att lyda under diktaten från överheten om kollektiv handling för att sänka koldioxidutsläppen till netto noll.
Officiellt står ordförandelandet och BRICS-landet Indien som upphovsland till Digital Public Infrastructure (märk väl att G20 består av både G7-gruppen och BRICS-länderna). De har dock haft assistans från FNs utvecklingsprogram (UNDP) och Världsbanken med att ta fram konceptet (som enhälligt klubbades igenom på digitaliseringsministrarnas möte i mitten av augusti i år).
Bland medverkande kunskapspartners ingick Bill & Melinda Gates Foundation, Omidyar Network India, Centre for Digital Public Infrastructure (CDPI), indiska Aapti Insitute samt konsultföretagen och WEF-medlemmarna Dalberg och Boston Consulting Group. Det är tydligt att WEF har en tongivande roll då även Bill Gates och eBay-grundaren Pierre Omidyar har nära kopplingar till organisationen.
G20s intressegrupp B20 som samlar företagsintressen är totalt dominerad av WEF och listar mäktiga internationella rådgivare som Börge Brende (WEF), Michael Bloomberg, Lynn Forester de Rothschild och Marcus Wallenberg. Det här är världens finansiella elit med klippkort till Davos och Bilderberg. Deras kommuniké är på drygt 100 sidor och illustreras med bilder kopplade till människans samgående med tekniken.
Inte helt otippat så består deras policyrekommendationer att snabbt rulla ut DPI för att genomföra den digitala transformationen. Det visar på den stora påverkan som dessa aktörer har i jämförelse med övriga intressegrupper. Vanliga dödliga göra sig icke besvär och har inget att säga till om.
I samband med mötet med digitaliseringsministrarna släppte UNDP även rapporterna Accelerating the SDGs through Digital Public Infrastructure och DPI Playbook där konceptet länkas till hållbarhetsagendan. Den förstnämnda rapporten visar tydliga paralleller till WEFs och PWCs Unlocking Technology for the Global Goals från januari 2020 och har som syfte att ge assistans till regeringar, NGOs, multilaterala organisationer och den privata sektorn.
Centre for Digital Public Infrastructure är i sin tur understödda av Co-Develop. Ett initiativ som skapades i kölvattnet av pandemin i augusti 2021 av Rockefeller Foundation, norska utrikesdepartementet och FN-ledda Digital Public Goods Alliance för att hjälpa länder använda DPI till nödhjälp och långsiktig motståndskraft. Under Rockefeller Foundations huvudmannaskap släpptes under mötet även rapporten Co-Develop Digital Public Infrastructure for an Equitable Recovery.
Rockefeller- och Gatesstiftelserna är ständigt närvarande och det hela följer i stort scenariot Lock Step från Rockefeller Foundations Scenarios for the Future of Technology and International Development från 2010.
De båda stiftelserna var väl förberedda och lanserade sina teknokratiska koncept och lösningar på bred front när världen befann sig i lockdown och i chocktillstånd.
Det här utgör en del av den globala statskupp som ytterst manifesterar sig i FNs Our Common Agenda och den nära allians som formats mellan de globala storföretagen, finansinstitutionerna och FN-systemet. Det som Paul Raskin från The Great Transition Initiative och Romklubben refererar till som New Earth Order.
One Future Alliance
För att skapa synergier med att implementera DPI lanserade G20 även One Future Alliance. Ett frivilligt initiativ som ska samla regeringar, den privata sektorn, akademin, organisationer som representerar civilsamhället samt biståndsorgan. Vi kan anta vilka aktörer som kommer att stå beredda.
Indien har själva gått i täten med att mycket snabbt införa den nya teknologin och införandet av ett kontantlöst digitaliserat betalningssystem. Samma process pågår i ett stort antal länder världen över och kommer att intensifieras de kommande åren.
Nästa års G20-värdnation är BRICS-medlemmen Brasilien, som håller sitt ledarmöte i Rio De Janeiro. Det är värt att notera att Romklubben släppte en rapport 1976, kallad just RIO – Reshaping the International Order, som presenterade en plan för en ny internationell ordning.
16 år senare lanserades Agenda 21 (“Agenda för det 21:a århundradet”) vid The Earth Summit i Rio för att kickstarta denna process, som nu tar sina sista steg innan slutmålet. Brasilien har listat “Reform av de globala styrelseinstitutioner” som en av tre nyckelfrågor som ska behandlas.
Detta kommer att förankras ännu mer genom undertecknandet av “Ledarpakten för framtiden” på FN:s toppmöte om framtiden i september 2024.
Vi välkomnar pågående ansträngningar inom FN, inklusive generalsekreterarens ansträngningar för att ta itu med SDG-finansieringsgapet genom en SDG-stimulans, och kommer att ge fullt stöd till FN:s toppmöte om SDG 2023, FN:s toppmöte för framtiden och andra relevanta processer. (G20s ledarkommuniké)
G20-cykeln av värdnationer avslutas 2025 med BRICS-medlemmen Sydafrika som slutvärd. Detta innebär att nästa års Leaders Troika (som består av tidigare, nuvarande och kommande års värdnationer) kommer att bestå av tre BRICS-medlemmar.
Vågar vi gissa att ledarmötet kommer att hållas i Johannesburg, precis som det andra Earth Summit 2002? Det skulle vara en perfekt plats genom namnets associationer till Uppenbarelseboken och kan utgöra en startpunkt för att släppa loss det digitala “odjuret” (AI) som ska döma mänskligheten och se till att vi håller oss inom planetens gränser.
Jag skriver numera mina flesta inlägg på engelska och publicerar på Substack. Bli prenumerant om du önskar ta del av dessa. drjacobnordangard.substack.com