Shaping the Fourth Industrial Revolution

Av Jacob Nordangård

2016 skrev Klaus Schwab, grundare av och ordförande för World Economic Forum, boken The Fourth Industrial Revolution som var en introduktion till den fjärde industriella revolutionen och skissade en transhumanistisk och högteknologisk framtid med smarta städer och Internet of Things. I januari i år publicerades uppföljaren Shaping the Fourth Industrial Revolution som mer i detalj beskriver en mycket omskakande framtid där hela vår tillvaro ska förändras på några få år. Ömsom prisas och ömsom varnas för vart utvecklingen kommer att leda oss. Här finns såväl utmaningar som möjligheter. Det är dock ingen tvekan om att Pandoras ask ska öppnas, trots de tydligt definierade riskerna. 

Tonen i boken är iskallt rationell och bygger upp drömmen om det perfekta samhället. Människan och jordsystemet ska enligt Davos-eliten fusioneras med det teknologiska systemet och forma en styrbar enhet. Enligt Klaus Schwab riskerar utvecklingen leda till att mänskligheten robotiseras och att äventyra mänsklighetens ”traditionella meningsskapande källor som arbete, samhälle, familj och identitet”.

Detta vägs dock mot hoppet. Om revolutionen blir framgångsrik utlovas en inkluderande, hållbar, blomstrande och fridfull värld med ”ett nytt kollektivt och moraliskt medvetande som baseras på en delad ödesgemenskap”.

Efter den inledande och söndrande transformationen ska ett bättre och mer effektivt system födas. Den nya teknologin har, enligt Schwab, en potential att förändra historiens gång och kommer att få en direkt påverkan på alla aspekter av vår tillvaro.

Enligt bokens världsbild är både människan och naturen programmerbara kuggar i ett stort globalt maskineri som bara behöver kalibreras rätt för att bli perfekt. Resultatet innebär en kombination av Big Brother och Big Mother där människan ska omhändertas och styras med en trygg hand från vaggan till graven.

Vår hållbara framtid innebär ett globalt panoptikon där såväl mänskligt liv som naturen ska övervakas, transformeras och regleras. Schwabs bok kan sägas utgöra en teknokratisk bibel med en vision som verkar som hämtad från alkemisternas laboratorium.

Ett stort antal experter från World Economic Forums olika arbetsgrupper har medverkat i den grandiosa visionen. Dessa ligger också bakom större delen av kapitlens innehåll.

Utöka de digitala teknologierna

För det första handlar revolutionen om att utvidga de digitala teknologierna. Detta handlar om ny datateknik med centraliserade molntjänster, kvantdatorer, lagring av biologisk data och optiska maskformade nätverk. Små snabba datorer ska integreras i den urbana miljön och även i våra kroppar för att ingå i ett globalt nätverk kallat Internet of Things.

Detta förutses koppla ihop 80 miljarder apparater som ska stå i konstant kommunikation med varandra och oss människor. Datamängderna ska därefter analyseras med hjälp av Artificiell Intelligens. Till detta kopplas blockchain-teknologi med en digital valuta.

Den nya teknologin anses kunna stödja genomförandet av FN:s globala mål och reglera koldioxidutsläppen. Genom att ständigt vara uppkopplade kan människans beteende och funktion ”influeras och förbättras på såväl öppna som subtila sätt”. Denna uppkoppling förutspås kunna påverka vårt beslutsfattande, göra oss mer hälsosamma och ge oss längre liv. Doktorn ska kontinuerligt kunna ha koll på våra medicinska värden i realtid. Det handlar också om att öka effektiviteten i företagens tillverkningsprocesser genom att hålla koll på hela produktkedjan och hitta de svaga länkarna. Detta är en del av den cirkulära ekonomin.

Companies can refine their monitoring of projects by using drones and embedded sensors to enable real-time communication and to track people, machines, components and the construction process itself. (Shaping the Future of Construction, World Economic Forum) 

Brottsbekämpningen är tänkt att effektiviseras. Genom att data samlas in av sensorer och kameror och bearbetas av ansiktsigenkänningsmjukvara och Artificiell Intelligens beräknas brottsligheten kunna minskas. I framtiden anses en del av polisens arbete kunna utföras av robotar. Exemplevis kan “kriminella element” oskadliggöras med hjälp av robotar och drönare.

Som förlorare i denna nya värld utpekas de som står vid sidan och tittar på och inte ser nyttan med de nya innovativa företagsmodeller som utvecklas.

Sociala och etiska hänsyn i förhållande till Sakernas Internet handlar om att ”fokusera på en bemyndigad och integrerad digital-mänsklig arbetsstyrka med värdet uttryckt genom förstärkning snarare än ersättning”. Detta ska ge ”nya och blomstrande möjligheter för individen”. De etiska utmaningar som uppstår ska” bemötas framgångsrikt” genom att främja en utveckling och tillämpning av digitala lösningar med ”respekt för mänskliga rättigheter”. Detta sker dock med förbehållet att individens rättigheter inte bör överbetonas eftersom det kan skapa för rigida regleringar.

Förändra människan

Människan ses i sin tur som ett objekt som kan förändras och förbättras till perfektion. Det är den transhumanistiska visionen med kusliga beröringar till 1900-talets eugenik och idén om supermänniskan. För att genomföra detta ska både bio- och neuroteknologiska metoder användas. Framtiden kommer enligt visionen att ”utmana vår uppfattning om vad som menas med att vara en människa”. När tekniken på allvar flyttar in i kroppen och hjärnan ställs därför frågan om var vi ska dra gränsen mellan maskin och människa.

I den optimistiska visionen anses detta skapa en hållbar värld utan de sjukdomar vi slåss mot idag medan pessimisterna ”varnar för en dystopisk framtid med designade bebisar” och en ”ojämn tillgång” till de bioteknologiska lösningarna. Det är nämligen inte säkert att de hjälpmedel som är tänkt att förbättra den mänskliga kapaciteten kommer att vara tillgänglig för alla, vilket gör att de som inte har resurser kommer att hamna i bakvattnet.

“Tekniken kan också användas för att manipulera vår världsbild och påverka vårt beteende.”

Den neuroteknologiska revolutionen handlar om att påverka våra hjärnor med mikroelektroder, vilket ska kunna utöka våra förmågor, förändra våra beteenden och interaktionen med omvärlden. Gränserna mellan sinnevärlden och det virtuella förutses bli utsuddat genom en förstärkt och blandad verklighet där virtuella objekt, information och data ska sammansmälta med den fysiska världen.

…hjärnan kan påverkas på sätt som gör att vår självuppfattning förändras, en omvärdering av vad som menas med att ha upplevelser och fundamentalt påverka det som uppfattas som verklighet. Genom att påverka hur vi styr över oss själva, systemhanteringen av den mänskliga existensen, så främjar hjärnforskningen en utveckling som går bortom människans naturliga evolution.

Den nya hjärndatateknologin förutses också kunna höja effektiviteten hos arbetsstyrkan och därmed gynna den ekonomiska avkastningen för företagen. Som positiva fördelar anges att tekniken kan bota neurologiska störningar och motoriska handikapp. Samtidigt varnas för att utvecklingen kan leda till att arbetsgivare börjar använda tekniken för att bedöma arbetssökande och övervaka sina anställda.

Efter kontroverser kring användande av RFID-identifiering och spårning på arbetsplatserna anses övervakning av de anställdas hjärnor bli nästa etiska dilemma. Detta innefattar även att rättsväsendet börjar använda tekniken i syfte att analysera sannolikheten för kriminell aktivitet, bedöma skuld samt att extrahera minnen direkt från människors hjärnor. Detta innefattar även att säkerhetsrisker kan sorteras bort vid gränskontroller genom hjärnröntgen.

Kontrollera miljön

Boken innehåller även ett kapitel om att den fysiska miljön ska integreras och bevekas genom teknologin.

Geoengineering är idén om att människan medvetet och framgångsrikt kan kontrollera beteendet på jordens mycket komplexa biosfär.

Författarna påpekar att detta är ett kontroversiellt förslag som kan få oönskade sidoeffekter, men menar att tekniken samtidigt skulle kunna lösa utmaningar som luftföroreningar, torka och global uppvärmning. Förslagen handlar om att placera gigantiska speglar i stratosfären, ”chemical seeding” och användandet av ”stora maskiner” för att avlägsna koldioxid i atmosfären.

För att uppnå ett stabilt klimat, så måste den Fjärde Industriella Revolutionens ekonomiska och sociala system uppnå ett neutraliserande av koldioxidutsläppen, detta innebär att kraftigt reducera utsläppen och motverka alla återstående utsläpp genom koldioxidsavskiljning.

Tekniken kan enbart hantera en del av lösningen. Därför förordar geoengineeringföreträdarna en kombination för att hantera de värsta effekterna av klimatförändringarna och få dessa under kontroll. Dock kan tekniken leda till att vissa regioner gynnas medan andra drabbas av torka och översvämningar.

För att hantera detta efterlyses överstatliga lösningar och regleringar. I annat fall varnar Janos Pasztor från Carnegie Climate Geoengineering Governance Initiative för risken att en liten grupp länder, en enskild nation eller välbärgade individer börjar använda tekniken på eget bevåg. Detta kan ge upphov till en geoteknisk kapprustning där fattigare stater inte får tillgång till tekniken och inte kan försvara sig mot fortsatta ”ekologiska störningar”. Tekniken förslogs tidigt av påvens klimatrådgivare, Potsdaminstitutets tidigare chef, Hans Joachim Schellnhuber.

Mot rymden

Bokens sista kapitel handlar om att erövra rymden med exotiska rymdteknologier för att utnyttja dess resurser. Den Fjärde Industriella Revolutionen kommer enligt boken föra oss allt närmare kosmos. Det efterlyses dock ledarskap för att hantera framtidens utmaningar och färden mot den hållbara utopin. Den digitala kroppen behöver en hjärna.

Frågan är hur realistisk den fjärde industriella revolutionen är? Är detta projekt seriöst menat? De som driver arbetet framåt tillhör dock världens absoluta elit. World Economic Forums styrelse representerar aktörer som Världsbanken, IMF, Bank of England och Bank of America medan medlemmarna av organisationen tillhör världens ledande storföretag. När dessa krafter vill genomföra något så finns det muskler. Under Davos 2018 deklarerade den tillträdande chefen för Postdaminstitutet, Johan Rockström, att han och f.d. UNFCCC-ordföranden Christiana Figueres skulle sammanföra en koalition av teknikföretag för att genomföra den grandiosa planen i syfte att skapa en resilient framtid med nollutsläpp. Frågan är om det är denna framtid vi önskar? Kommer någon av våra ledande politiker att fråga oss?

The rationale is simple: in the next three decades, the Fourth Industrial Revolution, driven by artificial intelligence, machine learning and the Internet of Things, will transform everyone’s lives. At the moment the compass direction for this transformation is unclear. We need to ensure this transformation is towards a prosperous and resilient zero-carbon future.


Stöd Stiftelsen Pharos:

Insamlingstiftelsen Pharos har till syfte att med insamlade medel främja en levande och öppen samhällsdebatt och en fri forskning. Ändamålet tillgodoses genom att:

• Främja och bedriva vetenskaplig forskning och analys.
• Delta i debatt och opinion.
• Anordna konferenser, event, föreläsningar, föredrag, workshops.
• Producera egna rapporter, böcker och rekommendationer.
• Dela ut pris till kunskapssökare som agerar ljusfyrar åt mänskligheten.

För att nå våra mål och syften behöver vi din ekonomiska hjälp.

Plusgiro: 814120-2
Swish: 1232-919397

 

 

 

 

 

 

Comments 1

  • Tack för sammanfattningen!
    Jag läste för några år sedan Patrick Woods bok technocracy rising och tyckte att det kändes smått osannolikt. Nu känns det annorlunda!
    Ser fram emot att få läsa din nya bok, viktigt att förstå vad/vilka som driver detta och varför i dessa tider.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.