Pharos FN-organisationen ska anpassas digitalt för att hantera genomförandet av de globala målen. Ett större medborgarinflytande ses som en viktig del i detta. Medborgarna ska göras mer delaktiga genom att deras åsikter tas tillvara och analyseras. Men med facit i hand verkar graden av inflytande mest handla om att legitimera FN-agendan. I stort sett tas det bara intryck av de åsikter bekräftar att agendan är på rätt väg. Kritik och åsikter som ifrågasätter grunden till föreslagna klimatåtgärder, migrationspolitik och hälsomandat förses istället med förnekarstämpel, dumförklaras och kastas obönhörligen i skräpkorgen.
Det åttonde åtagandet i Our Common Agenda innebär ett tillsättande av en rådgivande kommitté på hög nivå (High Level Advisory Board on Effective Multilateralism, HLAB) som består av tidigare stats- och regeringschefer. Panelen, som leds av Stefan Löfvén och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf, ska komma med förslag på hur vi bättre kan styra ”våra globala kollektiva nyttigheter”.
Den rådgivande panelen, som jag beskrev i inledningsinlägget Multilateralism med tänder, ska på grundval av detta arbeta fram förslag för följande:
- Förbättra styrningen av globala kollektiva nyttigheter och andra områden
- Förutse hur den hållbara utvecklingen och klimatåtgärderna ska hanteras efter 2030
- Fred och säkerhet, för den nya fredsagendan
- Digital teknik, för genomförandet av ett Global Digital Compact (se föregående inlägg)
- Yttre rymden, söka enighet om hållbar och fredlig användning av yttre rymden, gå mot en global regim för att samordna rymdtrafiken och enas om principer för den framtida styrningen av yttre rymden
- Globala stora risker och överenskommelse om en nödplattform (Global Emergency Platform)
- Efterföljande generationer, för eventuell överenskommelse om en deklaration om framtida generationer.
Deras arbete ska vara en del av ett globalt toppmöte, ”Summit for the Future”, som ska hållas under FNs generalförsamling i september 2023.
Det handlar också om att återupprätta generalsekreterarens vetenskapliga råd samt att FN ska bli mer ”inlyssnande” genom att konsultera allmänheten. Generalsekreteraren António Guterres annonserar en uppgradering av FN genom en ”Quintet of Change” till FN 2.0, där nya metoder ska anammas för att leverera system-övergripande lösningar. Detta inkluderar innovation, data, strategisk framsynthet, resultatorientering och beteendevetenskap.
Grunden i detta är insamling av data. Enligt Generalsekreterarens datastrategi, UN Secretary-General’s Data Strategy 2020-22, ska detta genomsyra allting och leda oss genom den stora transformationen. Uppgraderingen och digitaliseringen av FN handlar om hur man ska använda sig av all data som samlas in (Big Data, sensorer/Internet of Things, ljud, bild, text etc.).[1] De globala hållbarhetsmålen ska uppnås med hjälp av den digitala tekniken. Här ingår områden som klimatförändringar, jämställdhet, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, governance samt framtidens etik, dataskydd och privatliv.
Att bättre utnyttja data – med tillvägagångssätt grundade i FNs värderingar och mänskliga rättigheter – är en integrerad del av vår framtid och vår service. Genom att inse att vi inte helt har låst upp vår data- och analyspotential kommer denna strategi att vägleda oss genom en långsiktig transformation: så att alla, överallt, vårdar data som en strategisk tillgång för insikt, effekt och integritet – för att bättre kunna leverera våra uppdrag för människorna och planeten. (Källa)
Data ska inte bara samlas in – den ska sammanfogas, analyseras och utvärderas med resultattavlor (scoringboards) inom varje delområde. På detta sätt ska FN göras effektivare. Det här är den digitala kristallkulan som ska användas för att följa och kunna förutsäga världens utveckling samt för att kunna sätta in adekvata åtgärder. Det är det här som utgör ”Anticipatory Governance”.
…vi kommer att bemästra analysfunktioner som hjälper oss att bättre förstå ”vad som hände”, ”varför det hände”, ”vad som kan hända härnäst” och ”hur man ska svara” med insikt, effekt och integritet.
Arbetet har redan inletts för att vara i full operation till år 2025. COVID-19 utgjorde ett test och ger en fingervisning om hur datainsamlingen kommer att användas. Här analyserades bland annat antal smittade, vaccinerade och pandemins samhällskonsekvenser. Detta ska nu appliceras på i stort sett alla samhällsområden.
Det föreslås även partnerskap med dataspecialister och olika intressenter (som företag och stiftelser). Detta innefattar bland annat ”data philanthropy programmes” där data ska kunna delas mellan publika, privata och icke-statliga aktörer (NGOs). FN försäkrar att detta ska göras med respekt för såväl mänskliga rättigheter som privatliv men upplägget ställer en hel del frågor om hur ärlig denna försäkran egentligen är.
Genom beteendeanalys kan FN skaffa sig kunskaper om hur medborgarna tänker och svarar på genomförandet av deras program och samtidigt hantera oönskade responser. Beteendeförändringar är nyckeln enligt FNs Behavioral Science Report. Strategier av detta slag har redan använts av WHO i samband med COVID-19.
WHO:s kontor i västra Stilla havet fokuserar på kapacitetsuppbyggnad för att skapa sociala lyssningssystem (dvs. övervakning av allmänt tillgängliga sociala mediekanaler). Beteende- och perceptionsdata används som underlag för kommunikationsstrategier och för att stödja beslutsfattande av covid-19-responsen. Beteendedesign integreras också i utformningen av COVID-19-kampanjer.
Ett annat initiativ är Climate Neutral Now som syftar till att göra det möjligt för individer, organisationer och civilsamhället att beräkna sina klimatavtryck och som uppmuntrar dem att minska sina icke-kompenserade utsläpp med hjälp av certifierade koldioxidkrediter (carbon credits).
Det här utgör en mjuk maktutövning där medborgarna ges ”valmöjligheter” men där de uppmuntras att välja de målsättningar som FN redan fastställt som eftersträvansvärda.
Ett stärkt medborgarinflytande
För att agendan ska kunna genomföras mer effektivt ska även medborgarna engageras mer i FN-processen. I detta arbete är partners som World Economic Forum djupt engagerade. Som det beskrivs i WEFs rapport Engaging Citizens for Inclusive Futures Rebuilding Social Cohesion and Trust through Citizen Dialogues:
Kollektiv intelligens och deliberativa processer som förbättrar medborgardeltagande har förmågan att förändra hur vi närmar oss vår gemensamma framtid, vilket leder till bättre beslut och resultat för alla.[2]
Medinflytandet handlar dock vid en närmare granskning om att understödja FN och Agenda 2030 snarare än att lyfta någon som helst kritik. En medborgardialog, om vilka beslut som behövde göras för att framtida generationer ”skulle vara stolta över oss”, och som hölls av organisationerna Civis, Confkids, Isha Foundation, Missions Publiques, United World Colleges (UWC) och West Africa Civil Society Institute (WACSI) i december 2020 gav ett tydligt besked:
Budskapet till globala ledare är detta: människor världen över delar samma vision för framtiden, en som är mer jämlik, rättvis och som sätter människor och planeten först.
Frågan är om det finns någon som inte anser att vi ska en rättvis värld där vi tar hand om såväl människa som planet? Men har vi verkligen en gemensam vision för hur det ska gå till rent praktiskt? Det finns inget egentligt utrymme för kritiska röster. Kursen är redan fastslagen och eventuella synpunkter om klimat och hälsa som inte går i linje med denna ses av ondo. Istället används medborgarnas medverkan enkom för att legitimera och driva på den globala transformation man ämnar genomföra. Exempelvis så lyfts i rapporten att flera deltagare i medborgardialogen uttryckt för oro om att desinformation om COVID-19 spreds i nyheterna och i social media.
Detta belyser behovet av en sanningsenlig kommunikation från regeringar och myndigheter men det poängteras också att medborgarna själva är ansvariga för den desinformation som delas. Det är här behovet av FNs sanningsverifiering kommer in (se mitt tidigare inlägg Sanningsministeriet).
Det är de ”lydiga” medborgarnas röster som räknas medan de som inte håller med i stort sett klumpas ihop som konspirationsteoretiker, vetenskapsförnekare eller illvilliga nättroll som sprider desinformation. Det görs helt enkelt, utifrån ett antal förutbestämda frågeställningar, ett partiskt urval av de synpunkter som medborgarna ger uttryck för angående skapandet av en rättvis värld. Detta gäller bland annat för synen på distribution av vacciner:
Ett första steg som identifierats för att säkerställa jämställdhet efter COVID-19 är en vaccindistributionsstrategi som är rättvis och behovsbaserad. En sammanhållen och välmotiverad global plan bör skapas för att förverkliga detta.
Det handlar också om att ”klimatkrisen” ska hanteras genom ”radikala förändringar” av energikällorna samt att medborgarna ”ger sitt stöd” till behovet av ”en mer inkluderande och progressiv utbildning” där ungdomar ska ”utmana sina föräldrars/vårdnadshavares åsikter”.
Det senare beskrivs som ett sätt att skapa en miljö utan diskriminering och respekt gentemot varandra men har större implikationer. Bland annat den nuvarande trenden att låta barn och ungdomar få bestämma över sina könsidentiteter och få göra livsavgörande beslut om könskorrigeringar i en känslig ålder.[3]
Dessutom öppnar det upp för en manipulation av en grupp som saknar livserfarenheter och därmed lättare kan påverkas och styras. Ungdomar är också generellt mer radikala och öppna för systemförändringar. Detta är en beprövad strategi i totalitära system och testades i stor skala i Nazityskland och under Kulturrevolutionen i Kina. Jag återkommer till detta i inlägget om åtagande nummer elva – Listen to and work with youth.
Inte så överraskande så lyfts Jacinda Arderns (WEF Young Global Leader) Nya Zeeland fram som ett föregångsland i WEFs rapport när det gäller ”folklig förankring”:
Nya Zeeland har hyllats för sättet man har hanterat pandemin och rankades nyligen som landet med den bästa COVID-19-responsen, delvis på grund av dess fokus på social sammanhållning i sin reaktion.
Conference on the Future of Europe
Rapporten från World Economic Forum nämner även att EU och EU-kommissionsordföranden Urszula von der Leyen avser att ”stärka medborgarinflytandet”. EU agerar på många sätt som en arena där den större FN-agendan kan testas. På grundval av detta hölls mellan april 2021 och maj 2022 en online-konferens om Europas framtid (Conference on the Future of Europe) för att ge människor från hela Europa möjligheten att dela idéer om hur vi ska forma vår gemensamma framtid.[4]
I centrum för ”medborgarinflytandet” fanns 800 slumpmässigt utvalda medborgare som ingick i European Citizens’ Panels fyra delpaneler (Ekonomi, Demokrati, Klimat/Miljö/Hälsa och Migration) medan 5 miljoner personer hade besökt en flerspråkig digital plattform (Multilingual Digital Platform) för att ge bidrag till panelens arbete. Detta resulterade i 43 734 bidrag.
Deltagarna fick uttala sig inom nio förbestämda områden samt kategorin ”övriga frågor”. Dessa områden var:
Klimatförändringar och miljön – Hälsa – En starkare ekonomi, social rättvisa och jobb – EU i världen – Värderingar och rättigheter, rättsstatsprincipen, säkerhet – Digital transformation – Europeisk demokrati – Migration – Utbildning, kultur, ungdom och idrott
De olika ämnena presenterades av externa experter som också deltog som resurser under konferenserna. Detta förfarande hjälpte förstås till att styra panelerna åt det håll som kommissionen önskade. Svaret på medborgardialogen var enligt von der Leyen entydigt:
Ni har sagt till oss att ni vill bygga en bättre framtid genom att leva upp till det förflutnas mest bestående löften. Löften om fred och välstånd, rättvisa och framsteg; av ett Europa som är socialt och hållbart, som är omtänksamt och vågat. (Källa)
Den som ställer frågorna och sammanställer resultatet har förstås ett tolkningsföreträde. I det här fallet framställs det som att medborgarna i stort gett sitt medgivande till EU-kommissionens prioriteter (som till fullo sammanfaller med Agenda 2030). Detta gäller i synnerhet hälsoagendan och klimatet där deltagarna ofta utryckte ”sin oro över klimatförändringarna och dess konsekvenser, och uppmanar regeringar och EU att vidta omedelbara åtgärder och införa en starkare europeisk miljöpolitik för att bekämpa klimatförändringarna.” Bidragsgivarna ”betonar” också behovet av en fortsatt digitaliseringen för att hantera såväl klimatet som andra framtida utmaningar. Detta rör också frågan om digital identitet som alltmer blir en grundbult i det nya systemet. Men det handlar även frågan om EUs fortsatta federalisering och maktutövning.
Tanken på federalisering är framträdande. Bidragen sträcker sig från uppmaningar om att ta steg mot en federal union på specifika områden till att upprätta en europeisk konstitution. Å andra sidan är vissa deltagare skeptiska eller kräver snarare decentralisering, med större befogenheter för medlemsstaterna.
Som synes uttrycks det även skepticism mot federaliseringen. Om man gräver djupare i rapportens fördjupning uttrycks även farhågor om såväl digital övervakning som behandlingen av ovaccinerade.
En annan grupp av bidrag understryker behovet av att häva covid-19-åtgärderna när effekterna av pandemin tillåter, för att säkerställa en återgång till normalitet och återställa medborgarnas friheter. I detta avseende finns det också en uppmaning att förhindra diskriminering av medborgare som har valt att inte vaccinera sig eller genomgå regelbundna tester för att få tillgång till grundläggande faciliteter.[5]
Detta har dock inte ha gett något större avtryck hos kommissionen och nämns inte heller i sammanfattningen. Istället tas det istället fasta på hur det fria ordet ska garanteras genom att bekämpa hate speech, desinformation, konspirationsteorier och fake news.[6] Detta var också något som kommissionen arbetade intensivt med under pandemin för att hantera motståndet mot vaccinering, masktvång, lockdowns och uppkomna ”infodemier”.[7] Som en del av arbetet med ”att ta itu med de negativa effekterna av konspirationsteorier” publicerade den Europeiska kommissionen och UNESCO pedagogisk infografik ”i syfte att hjälpa medborgare att identifiera – och motverka – konspirationsteorier”.
Samma sak gäller förstås all kritik som förs mot klimatagendan. Synen avspeglar det som World Economic Forum uttrycker på sin webbportal ”Strategic Intelligence”:
Desinformationskampanjer har alltför ofta fått människor att ignorera vetenskapsbaserade rekommendationer som syftar till att begränsa spridningen av pandemin, att misslyckas med att uppskatta eller förstå vägledning från experter om vaccinens avgörande betydelse, eller att acceptera klimatförnekelse.[8]
Seriös kritik blir i sammanhanget på ett bedrägligt sätt hopblandat med den stora mängd verklig desinformation och ogrundade spekulativa teorier som spridits på nätet under de senaste åren.
Ursula von der Leyens avslutningstal efter konferensen ger en tydlig indikation om vilka synpunkter som kommissionen väljer att lyssna på. Det handlar bland annat om att ge EU större befogenheter gällande hälsopolitiken med bindande förordningar och beslut.
Ni har berättat vart ni vill att detta Europa ska ta vägen. Och det är nu upp till oss att ta den rakaste vägen dit, antingen genom att använda de fulla gränserna för vad vi kan göra inom fördragen, eller genom att ändra fördragen om det behövs. (Källa)
I juni 2022 gav von der Leyen förslag om hur ”deltagande demokrati” ska bli en del av EUs framtida beslutsfattande. Här finns bland annat Have your Say Platform som ska utgöra grunden till ett nytt ekosystem för demokratiskt engagemang.[9] Här går det att lämna sina synpunkter om nya och befintliga lagar. För att göra detta behöver du dock registrera ett konto med personuppgifter till plattformen. Detta sker genom verifieringsmetoder som mobilnummer, e-legitimation eller konton till social media som Facebook, Google och Twitter. Detta medför också att åsikterna teoretiskt sätt kan lagras och kopplas till den person som lämnat synpunkterna.[10] Data som kan användas till ditt personliga scoringboard/sociala kredit. Men någon sådan kartläggning skulle förstås EU aldrig göra? EU-kommissionen drev redan under 00-talet ett publikt nätforum där vem som helst kunde bli medlem (under valfritt namn) och uttrycka sina åsikter. Tyvärr uttryckte medborgarna inte ”rätt” åsikter (om t ex klimathotet eller EUs klåfingriga direktiv) och lades därför ned omkring 2010.
Frågan är sedan hur mycket inverkan det publika engagemanget gör? Trots att en övervägande majoritet av de inlämnade synpunkterna opponerade sig mot en förlängning av EUs digitala covidintyg till 30 juni 2023 så gavs klartecken av rådet att förlänga förordningen den 28 juni 2022.[11]
Det är denna typ av demokratiskt engagemang som Antonio Guterres nu vill genomföra även för FN. Med ett lyssnande som mer framstår som ett avlyssnande och där syftet snarare blir att registrera och om nödvändigt korrigera. Alla ska med in i vår digitala gemensamma framtid…
Jacob Nordangård, Fil.dr. i Tema Teknik och Social Förändring
Nästa gång ska jag titta på hur FN ska finansieras och utöka sitt samarbete med G20 – Ensure Sustainable Financing.
Stöd vårt arbete! Nu behöver vi bland annat hjälp med att finansiera utgivningen av den engelska upplagan av Den globala statskuppen samt en pocketversion av denna artikelserie.
Swisha bidrag till Insamlingsstiftelsen Pharos: 123 29 19 397 eller Plusgiro 814120-2.
© Stiftelsen Pharos. Får ej återpubliceras utan tillstånd (kontakta oss) men dela gärna inlägget vidare.
Referenser
[1] United Nations (2020), Data Strategy of the Secretary-General for Action by Everyone, Everywhere with Insight, Impact and Integrity, www.un.org/en/content/datastrategy/images/pdf/UN_SG_Data-Strategy.pdf
[2] World Economic Forum (2021), Engaging Citizens for Inclusive Futures Rebuilding Social Cohesion and Trust through Citizen Dialogues, Insight Report March 2021,
www3.weforum.org/docs/WEF_Citizen_Perspectives_on_a_Just_Great_Reset_2021.pdf
[3] SVT Nyheter (2021), Riksdagsstöd för att sänka åldern för ändring av juridiskt kön,
www.svt.se/nyheter/inrikes/partierna-reagerar-pa-lagforslaget
[4] Kantar Public (2022), Multilingual Digital Platform of the Conference on the Future of Europe, Report February 2022
[5] sid 64
[6] sid 74
[7] European Commission, Reporting disinformation and misinformation on platforms,
ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/coronavirus-response/fighting-disinformation_en#reporting-disinformation-and-misinformation-to-platforms
[8] World Economic Forum (2022), Science: Engaging the Public with Science,
intelligence.weforum.org/topics/a1G0X000006DO7RUAW/key-issues/a1G680000004Cw5EAE
[9] European Commission (2022), Conference on the Future of Europe, https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/communication_1.pdf
[10] EU Login, Privacy Statement, https://ecas.ec.europa.eu/cas/privacyStatementPopup.html
[11] Europeiska kommissionen (2022), Förordningen om EU:s digitala covidintyg – förlängd giltighet,
ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13375-Forordningen-om-EUs-digitala-covidintyg-forlangd-giltighet/feedback_sv?p_id=27926341;
Europeiska unionens råd (2022), Covid-19: rådet förlänger förordningen om EU:s digitala covidintyg,
www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/06/28/covid-19-council-extends-the-regulation-establishing-the-eu-digital-covid-certificate/
Detta är det som sker medan de flesta sitter förtrollade framför teven. Mycket bra artikel som tar upp det som inga tidningar skriver om och inga nyhetsprogram pratar om. Du gör ett utmärkt informationsarbete, Jacob!!!
Mycket bra artikel! Propaganda-affischen ”Think before sharing” gav mig riktigt kalla rysningar. Som om man inte diskriminerar det som ifrågasätter den rådande för tillfället norm. När något eller någon inte få ifrågasättas och man blir dessutom bestraffat för det, då är det precis vad som behövs – att ifrågasätta.
Bra! Dock finns det ingen ”yttre rymd” utan det är en del av Det stora Bedrägeriet. 👍