Ukraina – triggern till en ”hållbar energiomställning”?

Kriget i Ukraina har en betydligt mer omfattande betydelse än vad som förespeglas i media. Spelet är mer komplext och rymmer centrala aktörer som spelar på bägge sidor av konflikten. Kriget har snabbt flyttat fokus från pandemin och dess eftermäle och utgör en trigger som i slutändan främjar bygget av en Ny Internationell Ekonomisk Ordning och genomförandet av den Fjärde Industriella Revolutionen och FNs Agenda 2030. Detta gäller bland annat inom området cybersäkerhet, där Ryssland tillsammans med WEF har varit en av nyckelaktörerna, samt FNs hållbarhetsmål nummer 7, ”Hållbar energi för alla”.

Ukrainakrisen har aktualiserat min magisteruppsats Ödesstund för Europa som jag skrev 2007 (året innan jag påbörjade min forskarutbildning). Ämnet var politisk geografi (eller geopolitik) och handlade om EUs stora beroende av rysk energi. Jag beskrev i denna ett Europa som kunde hamna i en rävsax och att detta skulle kunna resultera i en förändrad geopolitisk ordning.

Om Europa fortsätter att stödja USA i framtida konflikter skulle Ryssland kunna bestraffa ett USA-vänligt Europa genom att stänga av energitillförseln och med detta orsaka svårartade försörjningsproblem. Den gamla västdominerade ordningen är allvarligt hotad av den nya energisituationen. Energin och de nya starka makterna finns istället i öster.^[1]

Ryssland hade ett par år innan (2005) använt denna strategi på Ukraina.

Speciellt tydligt blev detta i fallet med Ukraina och det stormaktsspel som präglade presidentvalet 2005. När den västvänlige presidenten Viktor Jusjenko kom till makten i den orangea revolutionen och aktivt ville söka både EU- och NATO-medlemskap svarade Ryssland med att höja naturgaspriset med 450 %.^[2]

Rysslands energivapen var en anledning för EU att satsa stort på energibesparingar och förnybar energi. Utåt sätt handlade dock i stort sett allt om att rädda klimatet. Målet som fastställdes 2007 var 20% förnybart och 20% energieffektiviseringar till år 2020 (Förnybarhetsdirektivet som klubbades igenom i december 2008 hade detta som mål).^[3]

Målsättningarna höjdes 2018 till 32 % förnybart för 2030 och 32,5% energieffektivitet. Detta blev 2019 en del av EUs Gröna giv (Green Deal), med målet att nå koldioxidneutralitet till år 2050.^[4]

Konsekvensen har dock blivit att beroendet från omvärlden ökat. De gröna satsningarna har inte gett någon reell självständighet och nedläggningen av kärnkraftverk och kolkraft har bara kommit att förvärra läget. För att producera förnybar energi i större mängder krävs ett underliggande fossilt system (olja, naturgas eller kol).^[5] Vind- och solkraft kräver reglerkraft. Detta har lett till att mer än 60 % av energin importeras in till EU idag.

Den ryska naturgasen har istället blivit ryggraden i det europeiska energisystemet. Efter lobbying från flera länder bestämde sig EU i december 2021 för att omklassificera naturgasförbränning i naturkraftverk som hållbart.^[6]

Det ökade beroendet från Ryssland har satt speciellt Tyskland i ett prekärt säkerhetspolitiskt läge. Europa rymmer endast 1,5 % av de kända naturgastillgångarna medan Ryssland står för närmare 40 %. Detta illustrerar på ett tydligt sätt vad som menas med ”interdependence”.

Tyska Energiewende förefaller bygga på rena fantasier och har parat gigantiska kostnader med ett mediokert utfall. Mer än hälften (56 %) av det tyska gasbehovet täcks nu av Ryssland jämfört med en tredjedel för tio år sedan.

Dessutom har ryska bolag som Gazprom, med f.d. tyska förbundskanslern Gerhard Schröder i styrelsen, köpt upp strategiska gasanläggningar i Tyskland.^[7] Gazprom, som är världens största naturgasleverantör, kontrolleras av ryska staten och det är Vladimir Putin som har utsett VD:n Aleksej Miller (han innehar även posten som Rysslands vice energiminister). Styrelseordföranden Viktor Zubkov var 2007–2009 rysk premiärminister och 2009–2012 vice premiärminister.

Samtidigt som Ryssland (eller Gazprom) har Europa i en rävsax så är landet mycket beroende av intäkterna eftersom 2/3 av Rysslands export kommer från olja och gas. Hur som så riskerar situationen att orsaka en europeisk energikris med stora konsekvenser för vår försörjning. Det är en helt ohållbar situation som tornar upp sig. Energipriserna skjuter i höjden. Oljepriset har redan gått upp till över 100 dollar fatet och bensinpriset ligger nu en bit över 20 kronor litern. Detta påverkar förstås även livsmedelspriserna. Tidigare försvarsministern Mikael Odenberg varnar också för att främmande makt kan slå ut Sveriges energiförsörjning under en längre tid.

Det har dock har tillkommit mycket kunskaper sedan jag skrev min geopolitiska analys för 15 år sedan. Spelet är mer komplext än vad jag då antog. Det finns centrala aktörer som spelar på bägge sidor utanför nationernas kontroll och där existerar en helt annan agenda.

Konflikten har fått konsekvenser som berör detta bakomliggande spel.

Människors fokus har omedelbart flyttats från pandemi till krig. Många deklarerar nu sitt förakt för Vladimir Putin och ger sitt stöd till Ukraina istället för att tala om hur många sprutor de tagit och hur galna och samhällsfarliga alla ”antivaxxare” är.

Det växande antal människor som hade börjat ifrågasätta pandemin har också fått annat att oroa sig för. I stort sett alla springer på den nya bollen. Det gör att medvetenheten om vad som egentligen har utspelat sig de senaste två åren har hamnat i bakvattnet. Detta visar också hur lättstyrda många människor är. Det behövs uppenbarligen inga hjärnchip och fjärrkontroller. Det sköter istället propagandaapparaten.

Eftermälet och utvärderingen av pandemin har nu hamnat i skymundan. Vad händer exempelvis med rapportering av biverkningar och Justin Trudeaus maktmissbruk i Kanada? Eller Jacinda Ardens i Nya Zeeland och demonstrationerna där? Vad händer med Reiner Fuellmichs Corona-kommission (som dock inte togs till riktig domstol såsom först utlovats utan hålls som en oberoende tribunal utan verkställande makt)?^[8] Såväl mainstream som alternativmedia är nu till nästan 100 % fokuserade på den nya krisen i Ukraina.

One Health

Detta gör också att viktiga beslut om framtida pandemihantering inte diskuteras eller till liten del kommer till allmänhetens kännedom. I december 2021 kom exempelvis WHO med ett förslag om Ett internationellt fördrag om förebyggande av och beredskap inför pandemier. Detta började beredas 1 mars 2022 och planeras att läggas fram vid World Health Assembly 2023 följt av ett antagande till 2024.^[9] Detta kommer att ge större mandat till WHO att leda arbetet i syfte att skapa en enhetlig global hälsorespons – One Health. Som Europeiska rådet skriver:

Virus känner inga gränser. Ingen regering eller institution kan ensam hantera framtida pandemier.

EU-kommissionen har också kommit med förslag om att förlänga förordningen för Covidpass med 12 månader. Därmed kan Covidpass fortsatt krävas vid gränspassager inom unionen.^[10] Det är inte osannolikt att det därefter kommer att permanentas och att annan typ av data kommer att ingå.

Detta kan komma att bli inkörsporten till den ”digitala plånboken” som indikeras i World Economic Forums rapporter och som även svenska Myndigheten för Digital Förvaltning (DIGG) arbetar med på uppdrag av Sveriges regering.^[11]

Samtidigt är den nya svenska pandemilagen under behandling och ett förslag ska presenteras i maj med slutredovisning senast i september 2023.^[12] Det är inte osannolikt att detta kommer att samordnas med WHO-fördraget för att se till att svensk lagstiftning kan tillåta mer långtgående åtgärder än de som medgavs under Covid-krisen nästa gång en pandemi slår till. Exempelvis så ska utegångsförbud, regionala reseförbud och större krav på den enskildes skyldigheter behandlas.

Desinformation

WHO och EU vill också ”förbättra flödet av tillförlitlig och korrekt information och vidta globala åtgärder mot desinformation.” Detta har fått ny fart i samband med Ukrainakrisen där det ropas på stärkt kontroll av internet för att hantera rysk desinformation. EU med Ursula von der Leyen i spetsen vill stänga ned ryska nyhetssajter som Russia Today och Sputnik.

Vi utvecklar verktyg för att förbjuda den giftiga och skadliga desinformationen i Europa. (Ursula von der Leyen)

Detta kan förstås snart utökas till andra systemkritiska sajter. Det kan också medföra att bankkonton spärras, precis som under lastbilsdemonstrationerna i Kanada. Tidigare försvarsministern Mikael Odenberg anser även att alla ryska medborgare ska utvisas från Sverige (!) samtidigt som ryska produkter som vodka har börjat plockas bort från hyllorna.^[13]

I Sverige startade i januari Myndigheten för psykologiskt försvar med uppdrag att ”identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som är riktad mot Sverige eller svenska intressen.” MSB:s rapport om konspirationsteorier ger en bild av vad som avses.

”Konspirationsteorier som en del av påverkansoperationer riktade mot Europa, alltså utifrån och in, sprids aktivt av regimtrogen press i Ryssland samt i östra och sydöstra Europa.”^[14]

”Både Brexit och USA:s presidentval 2016 och 2020 påverkades av miss- och desinformation och konspirationsteorier och under covid-19-pandemin har det varit möjligt att se nya koalitioner mellan vaccinmotståndare, klimatförnekare och ’klassiska’ konspirationsteoretiker som tror på en maktelit, hemliga sällskap eller sammanslutningar.”^[15]

Antivaxxare och andra kritiker kan nu kopplas ihop med Ryssland. Flera profiler med länkar till ”sanningsrörelsen” som New Age-profilen Sacha Stone och Benjamin Fulford har under flera år spridit budskap om att Vladimir Putin tillsammans med Donald Trump ska avslöja och störta globalisternas nya världsordning.

Jag är ett stort fan av Donald Trump. Ett lika stort fan som jag är av Vladimir Putin. De är den bästa kombo jag kunde ha önskat mig. Schackpartiet som spelas är utsökt. (Sacha Stone)

Den överdrivna retoriken och budskapen, som flitigt delats i sociala medier, kan nu utnyttjas för att oskadliggöra motståndet mot den fjärde industriella revolutionen.

Cyber Polygon

Detta hänger också ihop med övningen ”Cyber Polygon”. World Economic Forum har varje år sedan 2019 övat cyberkrigföring med en stor andel ryska aktörer som deltagare. Första året arrangerades övningen i Moskva. Några ämnesområden som behandlats är ”Falska nyheter — en ny ”digital” pandemi?” och ”Internationella regleringar av webben – det är nödvändigt, men är det möjligt?”.

Några av deltagarna har varit Rysslands premiärminister Mikhail Mishustin, den ryska storbanken Sberbanks ordförande Herman Gref (medlem av World Economic Forums styrelse 2011–2022 och tidigare Gazprom) och den ryska journalisten Vladimir Pozner, tillsammans med bland andra Klaus Schwab, Tony Blair, Steve Vozniak (Apple) och Jeremy Jurgens (WEF).

Detta visar på hur nära ”fienderna” står varandra. Klaus prisade de goda relationerna mellan forumet och Ryssland i sitt inledningsanförande 2020.

Jag vill särskilt tacka min gode vän och engagerade partner vid World Economic Forum, Herman Gref, VD och ordförande i Sberbanks verkställande styrelse och naturligtvis också medlem i World Economic Forums styrelse. Forumet har byggt upp en utmärkt relation med Ryska federationen. Både med näringslivet och med regeringen. Jag var glad över att träffa president Putin förra året och jag ser fram emot att fördjupa denna relation med dig, herr premiärminister (Mikhail Mishustin) och din regering..^[16]

Samtidigt betonade han den förändring som skett i samband med pandemin och att det öppnar upp för digitaliseringen av världen.

2020 är året som verkligen har förändrat världen. Det är tack vare teknologin som vi helt på distanskan kan ansluta oss till Cyber ​​Polygon. För första gången sedan andra världskriget markerar coronaviruspandemin en grundläggande brytpunkt i vår globala utveckling.^[17]

Efter invasionen av Ukraina har flera av de ryska aktörerna suddats bort från World Economic Forums hemsida samtidigt som Klaus Schwab och WEFs verkställande chef Börge Brende fördömer Rysslands handlande.

Kärnan i vår organisation är dess tro på respekt, dialog, samarbete och samarbetsinsatser. Vi fördömer därför djupt Rysslands aggression mot Ukraina, attackerna och grymheterna. Vår fulla solidaritet är med Ukrainas folk och alla de oskyldiga som lider  av detta totalt oacceptabla krig. Vi kommer att göra allt som är möjligt för att hjälpa och aktivt stödja humanitära och diplomatiska insatser. Vi hoppas bara att – på längre sikt – förnuftet ska segra och att utrymmet för brobyggande och försoning återigen uppstår.^[18]

Men går det att ta denna utsaga på allvar? Är det inte snarare så att konflikten innebär nästa steg i vägen mot den nya digitala världsordningen?

Så sent som i oktober startade Ryssland sitt Centre for the Fourth Industrial Revolution efter ett avtal mellan WEF och den ryska regeringen.^[19] Generaldirektören för ANO ”Digital Economy” Evgeny Kovnir yttrade i samband med detta:

Vår organisation samlar ledande ryska teknikföretag. Vi kommer att arbeta tillsammans med ledare från dessa företag och över hela nätverket för att utforska och implementera de bästa internationella lösningarna för AI, IoT och datapolicy. Vi kommer att föra Rysslands framsteg inom dessa områden till det globala nätverket och hjälpa till att forma globala framsteg under den fjärde industriella revolutionen.^[20]

På WEFs portal Strategic Intelligence som lanserades i slutet av 2019 beskrivs Rysslands position i det globala spelet.

Genom att stärka globala styrelseinstitutioner kan Ryssland bidra till att skapa ett gemensamt intresse för att ta itu med globala problem relaterade till energisäkerhet, livsmedelssäkerhet, cybersäkerhet, klimatförändringar och miljömässig hållbarhet.^[21]

Dessa frågor har nu aktualiserats på ett mycket abrupt sätt genom kriget. Detta ska även sättas i relation till vad som sägs under rubriken ”The EU’s Geopolitical Showdown”.

Energibehov knutna till förbindelserna med Ryssland kommer också att testa Europas beslutsamhet att vara en enad strategisk aktör. I en värld där maktpolitik och transaktionstänkande fortfarande dominerar måste Europa fortsätta att förespråka demokrati och multilateralism och fungera som ett laboratorium (och modell) för en framgångsrik transnationell styrning.^[22]

EU måste nå större enhet för att nå framgång. Nu finns det en gemensam fiende. Dessutom anses ett strategiskt partnerskap med Kina vara ”oundvikligt” om EUs geopolitiska strävanden ska kunna genomföras.^[23]

Hållbar energiomställning

Sanningen är att vi står inför en geopolitisk förändring. Den gamla världen bryts sönder mer och mer för varje kris som inträffar.  I bakgrunden förbereds för det nya globala systemet. Den nya internationella ekonomiska ordningen – där aktörer som WEF, G20, OECD, IMF, Världsbanken och FN alla har centrala roller.

Världens ledande politiska forum G20, där såväl EU som Ryssland är medlemmar, har i år global hälsa, hållbar energiomställning och den digitala transformationen som prioriteter.^[24]

I det första fallet diskuteras hur en ny global hälsoarkitektur (Global Health Architecture) ska byggas upp efter pandemin och i det andra fallet står frågor som rör den nya krisen i fokus (Hållbar energiomställning). Den sistnämnda är kopplad till FN:s hållbarhetsmål nummer 7, ”Hållbar energi för alla”, till vilken FN släppte en global färdplan den 3 november 2021.

Ukrainakriget och dess följdverkningar utgör ett trigger event som belyser problemet. Frågan om hur en global energisäkerhet ska uppnås lär bli brännhet under året, med Ryssland och EU som några av huvudaktörerna.

Mitt emellan står den centrala pelaren – den digitala transformationen där fusionen mellan människan och det digitala står i centrum. Allt är tänkt att leda fram till den digitala koldioxidvalutan och den uppkopplade människan. Inom detta område tycks det inte finnas någon schism mellan ledarna i öst och väst. WEF spänner i alla fall över båda sidor.

Kriget i Ukraina öppnar dessutom upp för införande av krigslagar med digitala ransoneringskort och en förändring av livsmedelssystemet. Utförsäljningen av beredskapslager och nedmontering av försvarsförmågan som skedde på 1990-talet öppnar upp för nya goda affärer för vapenindustrin och leverantörer av skyddsutrustning, lagringsbara livsmedel etc. Det motiverar även länder som Sverige och Finland att snabbt ansluta sig till NATO för beskydd. Kriser öppnar upp för möjligheter…

Uppdatering 6/3 2022.

Enligt Ekot så förbereder sig nu svenska myndigheter för höjd beredskap. ”Det är regeringen som kan fatta beslut om höjd beredskap. Det ger riksdagen rätt att stifta extra fullmaktslagar, som ransonering, statens rätt att ta över egendom och annat.”

Jacob Nordangård

---

Läs mer om bakgrunden i Den globala statskuppen. Finns i näthandeln och i Pharos webbshop.

Se även tidigare inlägg:

World Economic Forums “Unga Globala Ledare”

Ryssland, World Economic Forum och cyberkriget

Aliens of Davos

© Stiftelsen Pharos. Får ej återpubliceras utan tillstånd men dela gärna inlägget vidare.

Fotnoter

^[1] Nordangård, J. (2007). Ödesstund för Europa : Om de geopolitiska konsekvenserna av Europas beroende av rysk energi (Dissertation, Avdelning för geografi).
^[2] Ibid.
^[3] Nordangård, J. (2012). ORDO AB CHAO : Den politiska historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen – Aktörer, nätverk och strategier (PhD dissertation, Linköping University Electronic Press).
^[4] Europeiska Kommissionen (2020), RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET 2020 års bedömning av de framsteg som medlemsstaterna gjort för att genomföra direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet och för att införa nära-nollenergibyggnader och kostnadsoptimala minimikrav för energiprestanda i EU i enlighet med direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, Bryssel den 14.10.2020 COM(2020) 954 final
^[5] Nordangård, J. (2007). Med brödfödan som drivkraft : En studie om att byta olja mot biodrivmedel i ett globalt perspektiv (Dissertation, Avdelning för geografi).
^[6] Shashi Kant Yadav (2022), ”Natural gas is a fossil fuel, but the EU will count it as a green investment – here’s why”
^[7] Gazprom Germania, Natural gas storage
^[8] Stiftung Corona Anschuss (2022), Sessions
^[9] Europeiska Rådet (2021), Ett internationellt fördrag om förebyggande av och beredskap inför pandemier
^[10] Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19- pandemin, Bryssel den 3.2.2022 COM(2022) 50 final 2022/0031 (COD)
^[11] World Economic Forum (2021), Digital Currency Governance Consortium White Paper Series;
DIGG (2022), Digital plånbok
^[12] Regeringen (2021), Författningsberedskap inför framtida pandemier
^[13] Ramachandran, Naman (2022), ”European Union to Ban Russia Today and Sputnik, Close Airspace as President Putin Threatens Nuclear Action, artikel i Variety 27 februari 2022;
Kvartal (2022), ”Tidigare försvarsministern: Utvisa alla ryska medborgare”, 2 mars 2020
^[14] MSB (2021), Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning, sid 32,
^[15] Ibid. sid 23
^[16] Cyber Polygon (2020), Welcoming Remarks. Klaus Schwab
^[17] Ibid.
^[18] World Economic Forum (2022), ”Our full solidarity is with Ukraines people”
^[19] Dekret från Ryska federationens regering daterat den 1 september 2021 nr 2419-r
^[20] World Economic Forum (2021), ”Russia Joins Centre for the Fourth Industrial Revolution Network”, Press Release 13 okt 2021,
^[21] World Economic Forum (2022), ”Strategic Intelligence, Russian Federation: Russia’s Global Positioning”
^[22] World Economic Forum (2022), ”European Union: The EU’s Geopolitical Showdown”
^[23] Upphovsmän till det första citatet är Rysslands ledande universitet, Moscow State University medan det andra kommer från School of Transnational Governance vid European University Institute. Dessa utbildar transnationella ledare under ledning av Finlands tidigare statsminister Alexander Stubb och som stöds av internationella institutioner som EU och FN. https://www.eui.eu/en/academic-units/school-of-transnational-governance
^[24] G20, Presidency of Indonesia (2022), Priority Issues